Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bernhard Elis Malmström. Utkast till ett skaldeporträtt af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
så kraftigt lefvande, som ämnet fordrade. Just
deri ligger dock en af diktens förträffligaste
egenskaper, enligt vår tro en omedelbar följd af
skaldens objektivt-klassiska åskådning. Dermed äro
vi nemligen fria från all den ledsamma barlast af
sentimentalt pjunk, som eljest så ofta utgör den
elegiske diktarens enda framträdande egenhet. Skalden
drager oss icke ned i sin hjertesorgs hela elände;
han var ingen Werther, och han behöfde icke heller
vara det, och vi böra vara honom tack skyldiga derför,
att han på ett så sundt rörande sätt skildrat hvarje
ungdomligt hjertas första bristande morgondröm, -
icke så, att vi känna oss eggade att i hvarje stund
gräfva i hjertats gamla sår, utan så, att vi ur den
oundvikliga kampen känna oss träda ut i lifvet renade
och lyftade samt rika genom en erfarenhet och ett
minne, som alltid skola vara att räkna bland vårt
ungdomslifs bästa skatter. Ett sådant skaldestycke
måste vara en frukt af lifvet; det kan ej vara
alstradt af en kall reflexion, ehuru en både manlig
och konstnärlig sans här liksom alltid är skaldens
utmärkande drag. "Det är icke blott klart och rent som
källan; det uppspringer äfven som den från malmrikt
djup", yttrade Agardh, då han till den unge diktaren
öf-verlemnade belöningen. I de orden karakteriseras
icke blott "Angelika" på ett träffande sätt, utan
hela Malmströms personlighet ligger deri: klarhet
och djup voro hans båda andliga grundbestämningar.
Till samma klass af lyriska dikter med episk anklang
räkna vi, utom de öfriga elegierna, hans romanser,
hvilka höra till det bästa, vi i denna diktart ega på
Svenskt språk. Det lönar derföre icke mödan att påpeka
skön heterna i ett sådant stycke som romansen: "Hvi
suckar det så tungt uti skogen?" Den lefver på allas
läppar, den har i egentligaste mening blifvit folkets
egendom, den är ett bland de käraste minnena från den
nu lefvande generationens barndom eller ungdom. Dess
förtjenster - en ren och poetisk uppfattning af ämnet
samt en klar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
