Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finsk Häfdateckning, af -ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
utkommit, i hvilka finskan fick en plats bredvid
latinet och svenskan. Det synbara ändamålet med dessa
böcker var väl att efter behof användas i skolor,
der det ena eller andra språket var förherrskande
. . . Deremot framgår det af åtskilliga klagomål,
att den, om vi så få säga, bildade medelklassen,
isynnerhet magistratspersonerna i landets större
städer, hyste en afgjord vedervilja emot allt
finskt. Vi påminna här om det utlåtande G. Horn
1657 gaf om Viborgs magistrat, hvars medlemmar, att
dömma utaf namnen, för det mesta synes ha bestått af
tyskar. Också i Åbo lärer förhållandet varit ungefår
dylikt; ty år 1660 besvärade sig en af dess borgare
Jöran Goelsson hos regeringen att "den Finska nation
gås förbi, när några af borgerskapet väljas till
riksdagsmän". Kegeringen utfärdade till följe häraf
(d. 13 Mars 1660) ett bref till borgmästare och råd
i Åbo, hvari de ålades "att vid slika tillfällen
taga dem, som af bemälte finska nation kunna ibland
borgerskapet finnas tjen-lige uti konsideration
och icke låta dem utblottas eller förbigås, på det
den ena nation icke må kunna fatta öfver den andra
något missnöje". En sådan omsorg om att ej såra den
Finska nationaliteten bidrager också i sin mån att
förklara huru det Finska folket så lugnt kunde se
sig så småningom uppgå i det Svenska.
Det här anförda torde vara det vigtigaste och för
oss mest betydelsefulla uti herr Ignatii teckning
af Finlands tillstånd i midten af det 17:de
århundradet. För öfrigt fästa vi oss här blott vid
tvenne punkter uti författarens framställning. Först
och främst har han gifvit oss ytterligare bevis
derför, att det bodde en verklig konungslig kraft hos
eröfraren Carl X Gustaf. Vi hänvisa till författarens
arbete sidd. 149–157, der vi finna rätt mycket anfört
om konungens omsorg för Finlands inre förvaltning,
om hans försig-tighet med förläningars utdelande
och om den stränghet, hvarmed han höll på rättvisans
ordentliga skipande inom landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
