Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare och hans kommentatorer, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
man stundom sysselsatt med en representation 4,
5 ända till 8 dagar, innan man hunnit igenom
de hundratals akter, i hvilka ämnet stundom var
aifattadt med indelning i ordentliga dagsverken,
och vid hvilkas framställande många hundra personer
voro medverkande. Dessa dramer funno snart väg från
kyrkan ut bland folket, och de upptogos närmast af
handtverkarnes skrån, hvilka till sina skyddshelgons
ära gåfvo sådana i England så kallade Miracle-plays
eller Mirakler, samt kommo senare i händerna på
egentliga skådespelare eller gycklare, hvilka drogo
kring landet och spelade för folket på marknader.
Till midten af 15:de århundradet voro dessa
mirakelspel de enda tecknen på en uppspirande
dramatisk konst; men vid den tiden uppstod vid
deras sida en annan art af skådespel, som kallades
Moral-plays eller Moraliteter. De sammanhänga med
mirakelspelen sålunda, att de behandla innehållet
i den kristliga historien i abstract läroform ,
i allegorisk framställning på scenen, då de förre
der-emot återgifva händelsen så, som den gått för sig
i verkligheten. Personerna voro derföre i stället för
verkliga men-niskor endast förkroppsligade dygder och
laster. Der såg man Eriden med sin olivegren fly för
Tvedrägtens fackla, man såg Tapperheten, arm i arm
med högmodet, stoltesera med fjäderhatt och kyller
samt handen hvilande på svärd-fästet, medan List och
Bedrägeri luskade omkring i advokatkostym. Ja, till
och med mathematiska figurer, cirkeln, qvadraten,
klotet, framträdde med sin vishet på scenen, hvilken
sålunda, såsom Kreyssig qvickt anmärker, nästan måste
ha gifvit anblicken af en lefvande rebus. Såsom tomma
allegorier, framställda i styf, högtidlig dialogform,
utan spår af handling och lif, voro dessa moraliteter
naturligtvis lika litet dramatiska i ordets egentliga
mening som de nyssnämnda mirakelspelen. Men vi må vid
dessa båda slag af medeltidsdramatik lägga märke till
en vigtig sak, nemligen det afgjorda eftertryck,
som i mirakelspelen hvilar på handlingen ensam,
skild från hvarje i densamma möjligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>