Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FllIHETSTIDENS HISTORIA.
9
2) - De 1300 prejudicemål, som inkommo till Biksdagen
174C, hvilken berättelse gjort sin rund hos alla
författare, äro numera af Malmström reducerade till 38
(se: Om embetsraännens ställning till riksdagen under
Frihetstiden s. 48) - I del. 38 s. 161 anställer,
författaren en jämförelse mellan Sveriges folkmängd
(1000000 pä Christinas tid, 2 400 000 vid slutet
af Karl XLs regering, l 000 000 till l 450 000 vid
Karl XILs död) och tillägger slutligen: w förs t
1760, d. v. s. efter 40 års tid, ansågs Sveriges och
Finlands folkmängd hafva uppnått samma höjd, som den
hade, innan Karl den tolftes krig begynte». För att
icke tala om det origtiga i en befolkningsjemförelse
utan angifvande af att området för hvarje gång är
olika (hvilket de flesta läsare troligen ej reflektera
öfver), så hade väl författaren åtminstone bort
erinra, att i uppgiften för i 6 9 7 ingår befolkningen
i alla de provinser, som vi af trädd e efter Karl
XILs död. Karl XILs skuldregister är stort nog ändå
att icke behöfva genom onödigt missförstånd Ökas.
En önskan, som vi icke kunna tillbakahålla och som
säkerligen delas af hvar och en, som läser historien
ined kritik och önskan att bilda sig ett eget omdöme,
är den, att förf. mera, än »om hittills skett,
ville utsätta data for de vigtigare tilldragelserna,
särdeles vid riksdagsstriderna. Det är omöjligt att
utan kännedom af tidsföljden göra några slutsatser
om händelsernas utveckling ur hvarandra, och då,
sorn förf. gjort, riksdagens historia delas i
flera alldeles skilda berättelser efter de olika
hufvudämnena och intrigerna, så löper man stor fara
att aldeles tappa bort det inre sammanhanget eller
kan åtminstone icke klart utreda det.
En annan önskan, som redan förut blifvit uttalad,
är den, att läsaren måtte få något mindre af
dessa talrika sinsemellan stridiga gissningar och
privata anekdoter, som visserligen röja iorf:s
önskan att låta allas röst göra sig hörd, men som
medför föga reda i sak och ännu mindre i läsarnas
uppfattning. Särskildt kunde väl skandalhistorierna
om Konung Fredrik betydligt förkortats, utan men
för förf:s hufvudsyfte, nemligen att derigenom
förklara föraktet för Konungens person och oviljan
ja! omöjligheten att öka hans magt. I och för sig
synes det oss, i motsats mot förf, vara af föga vigt
att veta, »huru landets högsta styresman tillbragt
sin tid och användt sin personlighet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
