Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
FOLKSKOLELITERATUR.
komma hvarje svenskt hjerta att klappa, icke till
sin fulla betydelse fattas, om man ej vet, hvilken
plats reformationen och det 30-åriga kriget intaga
-i mensklighetens utveckling, och detta senare
åter kan man naturligtvis icke inse, om endast
dessa båda tilldragelser göras till föremål för
meddelande. Således hörer världshistorien i sina stora
hufvuddrag och lämpad efter barnets fattningsgåfva
med nödvändighet till en läsebok för den svenska
folkskolan.
Något längre fram torde vi få lämpligt tillfälle att
tillägga några detaljanmärkningar örn hvad vi anse
böra ingå i läsebokens nyss angifna afdelningar. Vi
vilja nu blott anmärka, att inom dem alla bör åt
poesien inrymmas en broderlig plats vid prosans sida,
och så att de med hvarandra omvexla. " Skulle inom
någon afdelning vår poetiska literatur befinnas för
fattig och skulle denna fattigdom kunna afhjelpas
genom lån ur Danmarks eller Norges literatur, så
torde om detta lån intet annat än godt vara att säga.
.Såsom man ser, skiljer sig vår uppfattning af en
folkskoleläseboks uppgift ej väsentligen från den,
som gjort sig gällande i den svenska läseboken,
ehuru vi i några afseenden mera närmat oss den
danska. Kanske tycker likväl någon, att vi lagt
allt för hufvudsaklig vigt på det fosterländska
elementet. Den svenska läseboken - torde mången säga -
har tillkommit under helt andra förhållanden än den
danska; vi hafva lyckligtvis intet Slesvig, i hvilket
vår nationalitet blifvit nedtryckt af en öfvermäktig
och orättrådig granne, och kunna derföre lugnt låta
det fosterländska uti en läsebok för folkskolor intaga
en plats icke öfver, utan vid sidan af de många
andra ämnen, som der böra inrymmas. Det är sannt,
att vi hafva lyckligtvis intet Slesvig; men icke desto
mindre torde vi behöfva arbeta på fosterlandskänslans
vidmakthållande och förstärkande. Man klagar ju icke
sällan öfver bristande kärlek till fäderneslandet
bland Sveriges befolkning; man anför ju såsom
bevis derpå det växande antalet af dem, som .- ofta
al’ anledningar, i sin lumpenhet värda att tjena
som föremål för den gisslande satiren i Winthers
»Flugteri til Amerika» - öfvergaf va sitt fosterland,
hvarest de i de flesta fall med blott en del af
de ansträngningar och försakelser, hvartill de af
nödtvång och föredömen skola drifvas på andra sidan
verldshafvet, hade kunnat bereda sig sig en tryggad
ställning. Man skyller detta - och väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
