Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLELITERATUR.
93
ej utan skäl - på vissa organer inom tidningspressen,
hvilka synas hafva gjort till sin uppgift att smäda
allt inom det svenska samhället bestående, medan
de, och deri understödda äfven af andra tidningar,
systematiskt förtiga, så mycket sig göra låter,
allt, som kan förråda tillvaron af skuggsidor inom
det förlofvade landet bortom hafvet. Likväl torde
den hufvudsakliga anledningen liffsja långt djupare,
och - väl till märkandes - denna bristande
O O O i) i ’
fosterlandskärlek torde i de flesta fall vara mera en
olycka, än ett fel. Man torde kunna uppställa såsom
regel, att kärlek förutsätter åtminstone någon grad
af kännedom. Men hvad känner väl det stora flertalet
af Sveriges innevånare om fäderneslandet och dess
historia? Yi befara storligen, att man nödgas svara:
föga eller intet. Denna okunnighet är folkskolan
förnämligast kallad att undanrödja, och vi hoppas,
att hon skall i detta arbete finna ett kraftigt stöd
i den nu utkomna läseboken, och att kommande slägten
skola finnas allt villigare att med kraftig håg lefva
och verka i och för sitt fädernesland.
Såsom af det föregående ses, måste vi anse den svenska
läseboken hafva med afseende på plan och anordning
i det hela taget på ett synnerligen förtjenstfullt
löst sin uppgift. Detsamma gäller äfven med afseende
på utförandet i de enskilda beståndsdelarne. Må det
dock vara oss tillåtet att af nit för saken äfven
här framställa några få anmärkningar!
Redan vid vår första bekantskap med läseboken föllo
oss två brister i ögonen. Den ena består deri,
att der finnes ingen enda folkvisa, ingen enda
folksaga. Likasom i läsebokens tredje afdelning inan
finner »den fornnordiska gudasagan» intagen, så skulle
t. ex. sådana »sägner om troll, jättar och tomtar»,
som hr Hazelius i sin »Fosterländsk läsning» meddelat,
till fullo försvarat sin plats i samma afdelning
såsom belysande folkets föreställningssätt ännu
långt efter hednatidens slut. Äfven någon mera utförd
folksaga skulle kunnat få plats på samma ställe. Den
svenska literaturen är väl ej i detta hänseende så
rik, som t. ex. deri norska, men likväl torde mer
än tillräckligt för läsebokens behof lät-teligen
kunna erhållas. Den första t. ex i Hyltén-Cavalli
och Stephens - dess värre ofullbordade - samling
synes vara ganska användbar. En och annan folkvisa -
t. ex. om Necken - skulle af samma skäl kunna få sin
plats i samma afdelning. Äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
