Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskunskap och fosterländsk bildning. Anteckningar för akademiska examina i statskunskap af W. E. Svedelius. Grunddrag till svensk och allmän statskunskap af Wilh. Tham. Sveriges statskunskap i kort sammandrag af C. G. Malmström. Tredje upplagan omarbetad af H. Forssell. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSKUNSKAP OCH FOSTERLÄNDSK BILDNING.
103
antalet af de klassiska studiernas ovänner, och
vi förbise icke, att hvad med afseende på dem
kan anmärkas är förklarligt genom våra läroverks
historiska uppkomst och utveckling. Icke kunna vi
heller annat än glädja oss öfver att grunddragen af
naturens kännedom omsider i skolorna inhemtas, och
vi äro öfver-tygade om att, hvad möjligen kräfver
rättelse i undervisningssättet, småningom skall
blifva ändradt, så mycket mera som goda föreskrifter i
detta afseende redan äro gifna i de år 1865 utgifna
»Anvisningar och råd för lärare». Men om det är
önskvärdt, att bildningen skall få en i någon
mön nationell och medborgerlig prägel, så tro vi,
att statskunskapen, åtminstone den svenska, bör
vinna mera afseende äfven inom våra skolor. Våra
skolstadgar hafva härom ingenting att påbjuda, våra
historiska läroböcker så godt som intet att meddela;
och om de innehålla något, är detta ofta oriktigt
eller bristfälligt. Den senaste redogörelsen för
hufvud-stadens elementarläroverk upptager blott
för realliniens högsta afdelning det vigtigaste af
fäderneslandets statsvetenskap efter Malmström samt
nyare historien efter 1815 såsom lärokurser. Man har
dock merendels utrymme i våra historiska läroböcker
för sådana saker som Ynglingaättens eller de
gamle romerske konungarnes dråpliga gerningar,
för ^erkerska och Erikska eller andra ätters vare
sig diktade eller ovigtiga slägtförhållanden, för
otillförlitliga berättelser om ohistoriska folks
vandringar, för föga betydelsefulla riksdelningar,
ändtligen för åtskilligt, som med skäl kunde förvisas
till anekdotsamlingar, möjligen till förflutna tiders
chronique scandaleuse m. m. Man får ganska utförlig
kunskap i svenska historien från Odin till Karl XILs
död, men om hvad derefter följer, utvecklingen af
vårt parlamentariska styrelsesätt, begynnelsen af det
fredliga, moderna Sverige, får man knappast vidare
föreställning, än att frihetstiden var en epok af
krigisk vanära och politisk förnedring, att Gustaf III
var en underbar man, som åter befäste konungamakten
o. s. v. Hvad den allmänna historien åter vidkommer,
äro våra allmännast begagnade läroböcker mycket
utförliga rörande gamla och medeltiden, ytterst
knapphändiga deremot i fråga om den nyare. Anekdoter
och dylikt saknas icke, men de ställen torde vara
lätt räknade, der till exempel engelska parlamentet
namnes eller i allmänhet något om det europeiska
statslifvets utveckling. Om den stora franska revo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
