Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskunskap och fosterländsk bildning. Anteckningar för akademiska examina i statskunskap af W. E. Svedelius. Grunddrag till svensk och allmän statskunskap af Wilh. Tham. Sveriges statskunskap i kort sammandrag af C. G. Malmström. Tredje upplagan omarbetad af H. Forssell. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 STATSKUNSKAP OCH FOSTERLÄNDSK
BILDNING.
lutionens genomgripande betydelse för den nyaste
tiden får man väl knappt något begrepp, om man också
nödgas lära sig alla de napoleonska bataljernas
årtal. Vi veta, att här och hvar utmärkte lärare
ersätta bristerna i läroböckerna, och det är om dessa
senare vi tala. Vi komma slutligen åter till frågan:
hvad är då historiens uppgift? Att meddela biografiska
notiser, anekdoter och årtal, eller att framställa
staternas lif och utveckling? Och bör icke lärjungen
till slutlig belöning för flerårig möda erhålla
någon kännedom äfven om det senare, åtminstone hvad
fosterlandet angår? Man må med skäl bryta stafven
öfver uppfostrans ensidigt praktiska riktning hos
det folk, som länge varit det främsta föremålet för
vår ungdoms studier; det bidrog dock visserligen
till den romerska statens storhet, att målet för
ynglingens sträfvan var att kunna såsom statsman
verka för fäderneslandets bästa *). Man må med skäl
eller oskäl klandra vår Frihetstid; vi hafva henne
att tacka för mycket och mycket att af henne lära. «På
Eiksens Ständers tillstyrkande», heter det 1757, »har
Kongl. Maj:t godt funnit, det en af lectorerne vid
hvart gymnasium samt scholebetjenterne uti de smärre
scholarne skall grundligen undervisa ungdomen såväl
om Eikets nuvarande regeringssätt och allmänna eller
fundamentale lagar, som om de öden Eiket undergått
med de derutinnan timade förändringar».
Hvad åter modersmålet angår, är följden af dess
tillbakasättande i skolorna den, att medan man skäm
mes för att förråda osäkerhet i de gamla och numera
äfven i de moderna främmande språkens former, kön
o. s. v., känner litet hvar sig så svag i modersmålet,
att det är eller borde vara en verklig anledning
till skam och nesa för en hvar, som älskar sitt
fosterland. Samma person, som knappt skulle stappla
på de latinska, eller också de franska eller tyska
oregelbundna verbernas böjning, känner ofta icke
böjningen af ett svenskt; man vet nog, hvilket kön det
latinska »sol», men ej hvilket det svenska tillhörer;
man vet sak samma om »mensis», kan hända äfven om
»mois», »monat» »mond», »wissenschaft», men ej om
måne, månad, vetenskap o. s. v.
*) Se Rabe »Om uppfostringsväsendet hos
Romarne» i V. H. A. A. H. Sthm 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
