Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och trettioåriga kriget. G. Droysen, Gustaf Adolf. Erster Band. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKEIFN. RÖR. GUST. II ADOLF ETC.
143
uppgift vuxen och hvarken gifvit den tyska allmänheten
en trogen bild af Gustaf Adolfs personlighet
eller en i högre mening sann skildring af hans
politik. Visserligen lider denne författare icke
brist på geniala hugskott och förslagsmeningar, hvilka
tvärtom allt för ofta få ersätta bristen på grundliga
studier’); men han saknar den fläkt af Geijers eller
Eankes ande, som erfordras hos den skriftställare,
hvilken på ett fullt värdigt sätt skall kunna skildra
Gustaf Adolfs verldshistoriska mission.
Till lycka för vetenskapen och den historiska
sanningen, som icke vinner på att betraktas blott
från en sida, finnes det dock bland Tysklands
nyare historeskrifvare äfven en annan riktning,
hvilken vi med Erdmannsdörffer betecknat som den
»protestantiskt-förstliga», och hvars representanter,
Rommel (»Gesch. Hessens»), IläiLsser (»Gesch. der
Rheinischen Pfalz»), m. fl. ställa sig på det
protestantiska rörelsepartiets sida, Redan genom denna
sin historiska ståndpunkt kunna de anses mera kallade
att rätt uppfatta reformationstidehvarivets och det
trettioåriga krigets sanna betydelse i den europeiska
civilisationens historia. Men till det närvarande
tyska enhetssträfvandet hafva de onekligen kommit i en
svår ställning, i flera hänseenden analog med den, som
de protestantiske förstarne intogo till kejsaren och
riket under reformationstide-hvarfvet. De beskyllas
nemligen af motpartiet att föra den först-liga
partikularismens och den utländska inblandningens
talan mot den en gång af kejsarmakten representerade
tyska riksenheten och det tyska folkets nationela
intressen.
Mot dessa anklagelser och hela den ensidiga riktning,
som företrädes af Hurter, Koch, Bensen, Onno Klopp,
m. fl. om hvilka man nästan frestas säga, att de se
verldshändeLserna »från toppen af mullvadshögen»,
hafva en mängd talangfulla skriftställare uppträdt
och såsom oss synes, fört en segerrik polemik. Vi tro
oss böra nämna dem, så vidt de äro oss bekanta. Härvid
tages i främsta rummet vår uppmärksamhet i anspråk af
K. Helbig, som i sin lilla förtjenstfulla, på flitiga
arkivforskningar grundade skrift »Gustav Adolf und
die Kuriifrsten von Sachsen und Brandenburg»
*) Det bör anmärkas, att Gfrörer icke begagnat några
andra svenska källor au Geijers Svenska Folkets
Historia; och icke ens af denna har han dragit all
den nytta, han både hade kunnat och bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
