Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM VARA GRUNDSKATTER. 159
gifvande under 20 år med ^l(7 om året, Grefve de la
Gardie är rnest konseqvent af kommittéens samtliga
ledamöter. Han önskar alla »grundskatternas totala
och obligatoriska aflösning genom amortering under
en längre tidsföljd, till så billiga vilkor, att de
i sig innebära en partiel efterskänkning»; han vill
vidare, att »staten må tillskjuta hvad som utöfver
deri årliga amorteringen erfordras för att genom
accumulering under samma tidsrum bilda ett kapital,
hvilket alltid bör oförryckt bibehållas och hvars -
emot grundskatternas belopp svarande - ränta då skall
utgöra statens stadigvarande ordinarie inkomst».
Efter ett vidlyftigt referat af ofvannämnda
betänkande öfvergå de båda kollegierna i sitt
utlåtande till ett slags kritik deröfver. Utom
kammarrådet Falkman, som i sjelfva hufvudsaken
hyllar grefve de la Gardies förslag, ehuru något
modifieradt, äro kollegiernas medlemmar temligen
ovilligt stämda emot grundskatternas borttagande; och
särskildt framhålla de svårigheterna vid kommittéens
förslag. Deremot biträda de kommittéeus förslag om
indragning af indelta räntor och tiondeanslag samt om
persedelräntornas förvandling till en penningskatt,
hvilken åtgärd de dock anse böra utsträckas äfven till
kronotionden. Kanske bedraga vi oss; men vi kunna
dock ej hjelpa, att hela detta utlåtande med dess
här och der inströdda anmärkningar öfver kommittéens
missräkningar och »misstag», samt dess stränga eller,
om man heldre så vill, sträfva sätt att behandla
så väl i allmänhet förslag; om grundskatternas
borttagande, som särskildt kommittéens funderingar i
det ämnet gifver oss det intryck, att de allvarliga
embetsverken med ett förnämt leende, men på samma gång
med en viss sorg se ned på den stora hopens äflan att
göra ändringar uti förhållanden, som i deras erfarna
ögon äro till landets verkliga båtnad.
Det har inånga gånger blifvit sagd t, och det uttalas
äfven nu af kommittéen och kanske ännu bestämdare af
kollegierna, att en grundskatt sådan som den svenska,
sedan den en längre tid fortvarit, icke utgör någon
större orättvisa emot de nuvarande jordegarne än
emot andra medborgare, eller med andra ord, att ingen
längre förmår utreda, hvilka de verkligen lidande äro,
ännu mindre i hvad mön de äro det. Likasom den, som
köper en egendom, genom anskaffadt gravationsbevis
eller annorledes plägar göra sig underrättad, af
hvilka inteckningar egendomen är besvärad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
