Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk folkkunskap. Hallands Fornminnesförenings Årsskrift för 1868. Hofberg, Nerikes gamla Minnen. Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne. Ett försök i Svensk Ethnologi. 2 delar. Brunius, Försök till förklaringar öfver Hällristningar, med femton planscher. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsides och kunde således icke gerna blifva
skådeplats för några vigtigare tilldragelser, men
denna aflägsna bygd låg på gränsen mellan Svearnes
land och Götarnes. Det blir då af vigt att pröfva,
till hvilketdera området Nerike ursprungligen
hört. En vink för den rätta uppfattningen lemnas
af Vestgötalagen, äfvensom af det faktum, hvilket
såvidt vi kunna påminna oss, icke blifvit af hr
Hofberg vederbörligen framhållet, att Nerike var
fördeladt i härad, icke, såsom i Svealanden var sed,
uti hundaren. Vestgötalagens yttrande finner man
väl omnämndt, men den undersökning, som dervid
borde anknyta sig, fattas. Deri uppenbarar sig
hela arbetets grundkarakter: — man finner icke i
detsamma den vetenskapliga bearbetningen af Nerikes
forntid, endast, såsom nyss sades, den förberedande
öfversigten.
Efter de bidrag, som här lemnas, skulle man vara
frestad att anse Nerike hafva varit ytterligen
obetydligt i forntiden. Man granske dess hedniska
fornlemningar, fasta så väl som jordfynden, runstenar,
kyrko- och klosterbygnader, folkseder, sägner och
folksånger, och öfverallt finner man, hvad man känner
från andra landsorter, intet enda, om hvilket man kan
säga: här hafva vi något för Nerike egendomligt! Det
kan hända, att sådant är verkliga förhållandet. Men
äfven om så är, böra Nerikes-förhållandena blifva
ganska upplysande, när man kommer i tillfälle att
i detalj granska fornminnenas utbredning. Genom
ett sådant studium, fullföljdt under oafbrutet
sammanställande med de nuvarande förhållandena, kan
man frammana en bild af odlingens utbredning under
forntiden, och detta är det yttersta målet för alla
de undersökningar af vårt lands fasta fornlemningar,
som nu pågå, ehuru tyvärr icke alltid detta mål hålles
i sigte.
Hr Hofbergs bok är tydligen afsedd att
blifva folkläsning och den torde göra nytta som
sådan. Recensenten kan intyga, med hvilken ifver
landfolket omfattar allt som rör deras hembygd; han
har t. ex. i Vestmanland sett tvenne timmerkarlar
tvista uppe på en ställning vid ett halfbygdt hus
om uppgifter, som de sade sig hafva fått ur Graus
Vestmanlandsbeskrifning från förra århundradet;
ja, han har hört en bondpojke från Småland berömma
sig af att hafva genomläst Wieselgrens Ny-Smålands
beskrifning, ett företag, hvilket det ännu icke
lyckats recensenten att genomföra. Intresset för
hembygdens minnen har inom Nerike fått en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
