Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk folkkunskap. Hallands Fornminnesförenings Årsskrift för 1868. Hofberg, Nerikes gamla Minnen. Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne. Ett försök i Svensk Ethnologi. 2 delar. Brunius, Försök till förklaringar öfver Hällristningar, med femton planscher. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftig väckelse genom fornminnesföreningen. Detta
intresse skall säkerligen uppehållas och manas till
fortsatt, ädel verksamhet genom en allmännare
spridning af detta arbete.
Man kan dock icke undertrycka en önskan, att
boken vore fri från vissa fel, hvilkas ytterligare
spridning kommer att försena den klara insigten om den
nordiska fornforskningens afsigter och på samma gång
naturligtvis försena den medverkan från allmänhetens
sida, genom hviken vetenskapsmännens arbete skall i
rik mon befrämjas. Så t. ex. synes hr Hofberg dela
den tyvärr ganska allmänna, men fullkomligt felaktiga
uppfattningen af den nordiska fornkunskapens tre
perioder, att man bör till stenåldern hänföra alla
de fornsaker från hednatiden, som icke äro af metall,
till bronsåldern alla fornsaker af brons, ehuru dessa
allt efter sin olika beskaffenhet äro att hänföra till
vidt åtskilda tidsskiften. Ej heller kunna vi förlika
oss med den stora säkerhet, hvarmed vissa påståenden
blifvit gjorda, utan att dessa vid närmare granskning
kunna anses fullt tillfredsställande. Det vigtigaste
af dessa påståenden gäller bestämmelsen af de gamla
borgmurarne, som kröna mången klipphöjd i vårt land
från Ångermanland ned till vestkusten och af hvilka
några finnas äfven i Nerike. Då en framställning af
bevisen för vår åsigt skulle kräfva ett större utrymme
än det nu oss medgifna, nöja vi oss med att uttala
en protest mot författarens förklaring, att dessa
fästen varit rätt och slätt röfvarborgar. Vi kunna
så mycket hellre nöja oss dermed, som författarens
åsigt icke blifvit styrkt med några bevisande fakta.
—
Det synes oss icke otroligt, att hr Hofbergs arbete
kommer att åtnjuta en större popularitet än hr
Hyltén-Cavallii. Det senare är mycket digert, mindre
lätt att öfverskåda och derjemte ganska dyrt. Men
betydelsen af det senare är ojemförligt mycket
större, äfven om man icke i allt kan underskrifva de
resultater, till hvilka författaren kommit.
Det är en egenskap i hr Hyltén-Cavallii arbete,
som genast faller i ögonen och hvilken vi i främsta
rummet vilja betyga vår synnerliga aktning. Denna
egenskap är den varma kärlek till hembygden, dess
inbyggare och deras seder, som deri allestädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
