- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1869 /
179

(1869) [MARC] With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk folkkunskap. Hallands Fornminnesförenings Årsskrift för 1868. Hofberg, Nerikes gamla Minnen. Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne. Ett försök i Svensk Ethnologi. 2 delar. Brunius, Försök till förklaringar öfver Hällristningar, med femton planscher. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och när han sedan öfvergår till redogörelse
t. ex. för näringsfång och slöjder, begynner han
med att söka uppvisa, hurudana förhållandena
voro först hos dessa ur-inbyggare och sedan hos
Virdarne sjelfve. Läsaren får derigenom för sig en
framställning, i hvilken några drag äro hemtade ur det
verkliga folklifvet, men märk väl, ur det värendska,
icke ur något tidigare; andra angifva sig såsom
författarens antaganden; andra åter — och deri ligger
den största olägenheten — äro sådana, att man icke
riktigt vet, om de äro författarens antaganden eller
verkliga fakta. Deraf blir hela bilden sväfvande,
och den uppmärksamme läsaren får samma obehagliga
känsla, som man erfar, då man vandrar på mycket
osäker mark. Vi anse det vågadt att ur den nuvarande
befolkningens sägner konstruera fram förhistoriska
stammar; men vill man det, hade målet tvifvelsutan
säkrare hunnits, om vi i främsta rummet fått lära
känna Virdarne och sedan i en sorts bihang fått en
särskild framställning af det man möjligen vet eller
kan gissa sig till om de äldre folken.

Det system hr Hyltén-Cavallius framställer har
följande grunddrag: äldsta inbyggarne voro trollen
eller Lapparne, småväxta menniskor, Sveriges
bebyggare under stenåldern, gånggrifternas egare
(§ 4, 5). Efter trollen kommo jättarne eller Goterna
(Jutar, Fornjotar, Jotnar, Gotnar, Gothiod) med
vapen och redskap af sten och brons (§ 8, 10). Den
tredje folkgruppen, som kom med kännedom af jernet,
uppträder med olika namn i olika delar af norden;
desse invandrare kallades Jutar i Jutland, Daner å
de danska öarne och i Skåne, Virdar i Värend, Götar
i land en omkring Vettern, Svear i Mälaretrakterna,
Nordmän i Norge. Det förekommer dock i andra delen
(§ 136) yttranden, som icke låta det klart framstå,
huruvida författaren anser alla dessa stammar vid
sin invandring hafva varit bekanta med jernet.

Stenåldern blir således trollens eller Lapparnes
tid. Någon inverkan på denna åsigt har utan tvifvel
utöfvats af det såsom faktum antagna påståendet, att
stenåldersgrafvarnes kranier voro lapparnes mycket
lika. Det är väl sant, att sådana kranier blifvit
funna, men det måste derjemte framhållas, att de
kranier, som förekomma i Vestergötlands gånggrifter
— inom ett område som ligger Lapparnes nuvarande
boningsorter vida närmare än t. ex. Skåne och danska
öarne — det måste framhållas, att dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:36:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid69/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free