Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroböcker i svensk literaturhistoria. Öfversigt af svenska språkets och literaturens historia af Herman Bjursten. Tredje upplagan. Efter författarens död bearbetad och tillökt (af Gustaf Claëson). Lärobok i svenska literaturens historia af P. S. W. Lundblad. Lektor vid Kongl. Krigsskolan. Af Å. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 LÄROBÖCKER I SVENSK
LITERATURHISTORIA.
domen om denna tid som hr C. Särskildt bevisar häri
(Svenska Dramat s. 340 och följ.), att de båda
komedierna om Gustaf den Le i sjelfva verket endast
äro olika exemplar af fullkomligt samma arbete,
hvilket han anser vara författad t af deri äldre
Mes-senius. Det är Hammarsköld, som af en komedi
»gjort tvenne» och tillskrifvit deri ena Johannes,
och den andra Arnold Johan Messenius.
Vi skulle visserligen kunna göra ännu några små
anmärkningar, vi kunde till exempel nämna, att i
Ulfilas götiska bibel-öfversättning alldeles icke
förekommer något run (se sid. 1) - hvilket är den
isländska formen, - men väl runa o. s. v.; men då de,
vi nu minnas, äro utan betydenhet, vilja vi icke med
dem upptaga utrymmet.
Hvad som redan vid första påseendet förvånar,
är den förkärlek och utförlighet, med hvilka de
senare tidehvarfven, och den ytterliga njugghet,
med hvilken de tre första äro behandlade. Just
de sist nämnda äro de, som allra bäst behöft
omarbetning. Väl uttalade B. E. Malmström - till
hvilken hr C. med rätta sätter stort förtroende -
den åsigten, att vår vittra literatur såsom modern ej
går längre tillbaka än till Stjernhjelm, men äfven
om detta påstående vore riktigt, så gäller det ju
endast den vittra literaturen, och innehåller intet
förnekande af att de föregående perioderna hafva både
literärt och historiskt intresse. Hr C. behandlar
ju äfven de vetenskaper, som »stå i sammanhang med
vitterheten». Betydelsen af den fornnordiska och den
äldsta svenska literaturen håller just i våra dagar på
att blifva allt klarare insedd. Men bearbetaren har
i detta hänseende föga brytt sig om tidens kraf. Ät
första tidehvarfvet, hedniska och första kristna tiden
(till omkr. år 1200), har han icke kunnat bereda
mer än fyra, åt den katolska (1200-1520) knappa
tre och åt den närmast följande (till Stjernhjelm)
ungefär lika många sidors utrymme. Man får också
veta så godt som ingenting örn den isländska
skaldekonsten och sagoliteraturen. Folkvisorna,
rimkrönikorna, Eufemiavisorna, landskapslagarne och
Konunga- och Höfdingastyrelseri omnämnas i största
korthet, meri om den heiiya Uiryitta, medeltidens
bibel-arbeten m. m. namnes ej ett ord. Det är sant,
att reforma-tionstidehvarfvet var fattigt på skalder,
och att det icke heller på literaturens öfriga områden
har många storverk att f ram te,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
