Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroböcker i svensk literaturhistoria. Öfversigt af svenska språkets och literaturens historia af Herman Bjursten. Tredje upplagan. Efter författarens död bearbetad och tillökt (af Gustaf Claëson). Lärobok i svenska literaturens historia af P. S. W. Lundblad. Lektor vid Kongl. Krigsskolan. Af Å. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROBÖCKER I SVENSK LITERATURHISTORIA.
235
meri något utförligare hade det likväl bort behandlas,
än här skett. Om redogörelsen för denna tids dramatik
hafva vi ofvan yttrat några ord.
I allmänhet äro de tre första tidehvarfven samt
redogörelsen för Sveriges nyaste literatur minst
tillfredsställande. Särskildt måste vi inlägga
en bestämd protest mot bearbetarens företag att i
en lärobok för skolorna - äfven då denna har till
syfte att derjemte vara en »kortfattad handbok till
tjenst för äldre och yngre» - intaga redogörelser
för en hop af våra yngre och yngste författare och
författarinnor, om hvilka man väl kan hafva grundade
förhoppningar, att de en gång skola förvärfva rätt
till ett rum i vitterhetens häfdeböcker, men som ännu
icke visat sig förtjente af en sådan utmärkelse. I
historiens panteon böra hvarken finnas friplatser
eller rum för godt pris. Vi vilja likväl ej här inlåta
oss på den grannlaga uppgiften att påpeka vissa namn,
och det så mycket mindre, som vi förmoda, att de
personer, vi åsyfta, utan sitt begifvande på detta
sätt framdragits, och vi hafva för dem den aktning och
den tillit, att de tänka nog högt om vitterheten och
nog anspråkslöst om sig sjelfva - enligt vår mening
nödvändiga vilkor för möjligheten att åstadkomma
någonting af värde - att de skulle hafva af böj t
ett sådant omnämnande, om de dertill haft tillfälle.
Naturligtvis kan deri invändning göras, att det
alls icke är meningen, att ungdomen skall »lära sig
utantill» allt, hvad boken innehåller, eller att
afsigten endast var att gifva den bildade allmänheten
tillfälle att få veta något om vissa författare,
om hvilka hon stundom hör talas, eller hvilkas
skrifter hon läser. Derpå kan då svaras, att det är
skilnad mellan bibliografi och literaturhistoria,
och dessutom återstår alltid att besvara det kinkiga
spörsmålet, hvarför man icke vill meddela något om
eller ens upptaga namnen på tjogtals andra författare,
t. ex. i naturvetenskap eller historia, filosofi
o. s. v., hvilkas arbeten dock stå i sammanhang med
vitterheten, och om hvilka det för allmänheten och
särskildt ungdomen vore af vida större intresse
att få några upplysningar. Har man, vid sidan af
ändamålet att skrifva en literaturhistoria, syftet
att stå allmänheten till tjenst med några särskilda
bibliografiska meddelanden om vissa personer, så kan
man göra, som det skett i några geo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
