Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyrik. Viola. Lycka. Höststämning. Sång i fjerran. Hafvet. En sommarqväll i Sachsen. Af Fjalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 LYRIK.
En kallande stämma mig bringar
Ditt namn dock till vänligt farväl,
Det namnet har klang, det har vingar,
Det namnet det passar dig väl.
Öet kom som en smältande, ljuf melodi,
Och flöt på vaggande vindar förbi;
Men Viola, Viola klingar
Det dallrande än i min själ.
Hur dagcirna komina och fara,
Hur bilderna blixtra förbi,
Ditt öga det barnsliga, klara,
Skall djupt i mitt hjerta förbli.
Och komma så sommarens minnen en gång
Och vilja sig forma till lefvande sång,
Skall Viola, Viola vara
Den klaraste perla deri.
Lycka.
(Sachsiska Schweiz.)
Solljus glänser på vattenrand.
Bäcken i dalen qväller,
Fram mellan bugande gräs ibland
Blixtsnabbt skymta foreller;
Ljungen klättrar på backens brant,
Hallon rodna vid vägen granrit
Skogsdoft kommer med vindens sus,
Nejden badar i ljus.
Glädtigt dansa på bergets rygg
Morgonstrålarnas lågor,
Nere i dalen står qvarnen trygg,
Drifven af muntra vågor;
Männen sträfva för födan der,
Barnen leta i remnorna bär.
Aldrig väl sommarens himmel ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
