Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyrik. Viola. Lycka. Höststämning. Sång i fjerran. Hafvet. En sommarqväll i Sachsen. Af Fjalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYRIK. 251
Du som vildt efter lifvets lust
Jagar på mörka vägar,
Kom, här gnistrar den ädlaste must
Frisk ur strålande bägar.
Hvarje blomma, som sprängt sin knopp.
Håller sin kalk emot ljuset opp;
Kan du hjertlös och kall gå förbi
Klara perlan deri P
Du, som bugat dig gammal och trött
Högt i lysande salar,
Se, ett läger så rosenrödt
Bäddas i lugna dalar.
Kom och hvila på blomstrande ljung,
Frihet och frid göra högen ung.
Himlen är hög och din hjessa du kan
Höja fritt som en man.
Du, som släpar på tviflens last,
Tyngs af sorgernas hvimmel,
Kom, för system ernås byggnad, som brast,
Ger jag dig barndomens himmel.
Hör, hur din sköna, välsignade jord
Hviskar till dig ett försoningens ord,
Sången den klingar från tid och till tid
Blott om glädje och frid.
Du, hvars tinning i ungdomsår
Doftande rosor smycka,
Du, som vet att ett hjerta slår
Blott för dig och din lycka,
Kom ändå och var lycklig här,
Kom och dröm med din hjertanskär.
Munnen, som hon till kyss dig bjöd
Här får varmare glöd.
Aldrig var jag så glad som nu.
tött dock hjertat bedröfvar:
Ingen delar min glädje ju,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
