Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lands protestantiska förstår och ständer som
för holländarne. Man fruktade nämligen, att det
Habsburgska huset skulle i det omtvistade landet
vinna en stödjepunkt för mer omfattande planer,
och dessa farhågor stegrades, då en spansk här
under Spinola år 1614 inryckte i dessa trakter,
besatte Wesel, Aachen och andra,orter, och blott
genom holländarnes beväpnade mellankomst afhölls
från vidare framsteg. Väl underrättade personer i
Holland trodde sig veta, att Spinola fått i uppdrag
att framtränga till nedra Elbe samt insätta en i
spansk tjenst varande broder till grefven af Embden
i detta grefskap, äfvensom erkehertig Leopold i
biskopsstiften Bremen, Liibeck m. fl. »darvon Ihme
albereit von dem Pabst die collation gethan», och
af hvilka han allt framgent förde titeln *). Man var
öfvertygad, att verkställigheten af dessa vidtutseende
planer förhindrats blott genom holländarnes raska
uppträdande. Visserligen hade det lyckats Englands
och Frankrikes förenade bemödande att tillvägabringa
fördraget i Xanten; men då spanska regeringen gjorde
svårigheter vid ratifikationen af detta fördrag och
Spinola dröjde att enligt detsamma utrymma Wesel och
Aachen, fingo de förra farhågorna och misstankarne
ny näring. Hvad Droysen meddelat rörande Spaniens
plan att komma i besittning af hamnar vid Nord-
och Östersjön är onekligen egnadt att gifva stöd åt
nämda misstankar.
Det var under dessa hotande utsigter, som den
Evangeliska Unionens förstår på en unionsdag i
Heilbronn om hösten 1614 beslöto inbjuda Gustaf Adolf
att med dem träda i närmare förbindelse och i nödens
stund bispringa dem. *
I sjelfva verket hade Gustaf Adolf å sin sida önskat
ett förbund med den evangeliska unionen, som genom
sina förbindelser med England och Holland onekligen
syntes egnad att blifva utgångspunkten och grundvalen
för ett allmänt protestantiskt förbund. Men Gustaf
Adolf ville häraf närmast draga fördel till sitt rikes
betryggande mot Sigismunds anspråk och fiendtliga
före-hafvanden, medan deremot den evangeliska unionens
förstår och ständer blott sökte förstärka sina egna
krafter mot den katolska ligan och dess gynnare,
utan att vilja åtaga sig motsvarande
*) Jac. van Dyks bref till A. Oxenstjerna dat. Liibeck
den 28 Okt. g. st. 1614, och till Gust. Adolf,
dat. Gravenhaagen den 7 Mars 1615 m. fl.,
Oxenstjernska saml. i kgl. riksarkivet i Stockh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
