Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordnandet af det rättsliga försvaret. O. A. Beckman: Framställning om nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. O. A. Beckman: Fyra till Riksdagens Justitie-Ombudsman ingifna skrifter rörande bland annat nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. 1869 års Riksdagsförhandlingar. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 OM ORDNANDET AF DET RÄTTSLIGA
FÖRSVARET.
ligen icke att höja effekten af hans bevisning. Kan
man t. ex. fatta af hvad anledning hr B. gjort sig
omaket att ur den svulstiga fraseologi, hvarmed man i
Frankrike vid högtidliga tillfällen närmar sig tronen,
framleta ett motto för sin brochyr? Sammanhanget
emellan Ludvig Filips der citerade »royale perisée»
och hr B:s små uppsatser är nästan lika lösligt,
som det emellan den pompösa helsningen »Koi! Sire!»,
hvarmed brochyren inledes och-hr justitieombudsmannen,
hvilken den är tillegnad. Med hr B., men till honom
sjelf skulle man vara frestad att utropa »Thun Sie das
Ihre» - om icke så väl den »Tyska skalden Schillers
som konung Filip II hade så berättigade anspråk att
få vara i fred då fråga är om ingenting mera eller
mindre än införande af ett sakförarestånd i Sverige.
Att lagboken är en folkets bok, yttrar hr B., är
en sanning-så till vida, att det är hvar och en
obetaget att studera lagar och författningar. Men
ett sådant studium är ett lifs gerning. Ingen kan
vinna lagkunskap utan att hängifva sig deråt och
försumma allt annat. Och att folket i sin helhet
skulle på ett sådant arbete använda krafter, som
tillräckligt strängt anlitas för de dagliga behofvens
tillfredsställande, är en orimlighet. Det strider
emot arbetsfördelningens lag; hvilken ej ostraffadt
låter våldföras.
Dessa skäl synas oss i grunden oemotsägliga. Äfven
antaget, att lagboken vid tiden för sin tillkomst
verkligen var en folkets bok, införlifvad med
dess rättsliga medvetande eller åtminstone för
dess tillegnande lätt åtkomlig, huru vill man
med något sken af sannolikhet’ påstå, att ett
helt århundrades författningsarbete, som lemnat
få vigtigare lagstiftningsgrenar ovidrörda,
icke härutinnan verkat en total förändring? Vi
skola i det följande söka lemna några bidrag till
sakförarekallets historia i vårt land. Men här bör
dock påpekas, att under det tidsskede, som föregick
kodi-fikationen af år 1734 - ett skede, som med hänsyn
till lagstiftningen befann sig nästan i enahanda
ställning med den närvarande tiden, i ty att den då
gällande allmänna lagen, Landslagen, liksom numera
1734 års lag, under tidernas lopp blifvit liksom
genomvuxen och för folkets uppfattning undanskymd af
en massa olika författningar, - att under denna tid
verkliga advokater, hvilka drefvo sakförarekallet
såsom yrke, och ej blott tillfälliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
