Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt.
K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående
landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869.
Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31
Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af
Chefen för landtförsvarsdepartementet.
Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af
frågan om Roterings- och Rustningsbesväret,
afgifvet d. 8 Okt. 1867.
J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och
framtid. (I Tidskr. Framtiden 1869, 3:dje h.)
För hvarje samhällsmedlem är deltagandet i fosterlandets
försvar en oafvislig pligt. Denna pligt, såsom en ordnad allmän
medborgerlig skyldighet, är ett sent begrepp i historien. Den personliga
krigstjensten i de äldsta tiderna var ej statstjenst, utan mera af
frivillig natur; man sällade sig efter behag till mäktige män, som
med lycka anförde härskaror. Utsigten till förvärf på eröfringståg
och till säkraste skydd i hemmet var härvid bestämmande, och man
följde sina anförare, så länge desses krigsplaner och lycka gynnade
den enskildes syften. Blef man missnöjd, valde man sig en annan.
Denna krigsförfattningens ursprungliga form var förbunden med
och omgestaltade sig med statsförfattningen. Likasom det fria
samhället i sin begynnelse bestod af en mängd mindre, sinsimellan
löst förbundna samfund, var till en början hären sönderdelad i de
krigarskaror, som i egenskap af följen omgåfvo orternas stormän,
till hvilka krigareföljen orternas menigheter då och då mera
mangrant slöto sig, när fråga blef om omedelbart försvar af egen
frihet och härd.
Men i den mån som föreningsbandet mellan de serskilda
mindre samfunden blifver fastare, bilda äfven desse stormän med
sina krigareföljen en fastare förbindelse; samhällsandan blir
mäktigare; den fordrar en högsta enhet, som gör sin vilja såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:36:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/littid69/0342.html
