Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 347
faktisk utredning och bevisning. En så beskaffad
utredning hade varit så mycket mera nödvändig,
som regeringen i sin proposition om försvarsfrågan
förutsatt statsmakternas rätt att, med bibehållande af
indelningsverket, fullkomna försvaret på den allmänna
värn-pligtens grand, och som denna statsmakternas
rätt ej heller varit förnekad, förrän reservanterna
inom komitén för utredning af frågan om roterings-
och rustningsbesväret framburo sin mening. Förut
har invändningen emot den på allmänna värn pligtens
grund förökade krigstjensten hemtat sina skäl från
samma källa, som den, hvarifrån motståndet mot
skatteförhöjning i allmänhet flyter, nemligen de
förutvarande skattebördornas tryck, isynnerhet på
den jordbrukande befolkningen.
Då vi nu gå att skärskåda här omharidlade
rättsfråga, hafva vi först att taga i betraktande
indelningsverkets tillkomst och de rättsurkunder,
som grundat rusthållsinrättiiingen samt knekt- och
båtsmanshållet; hvilken betydelse skall tillerkännas
de i sammanhang dermed gifna försäkringar om
befrielse från utskrifning; samt hvad inflytande på
den lagstiftande maktens rätt att besluta angående
ordnandet af landets försvar bör tilläggas den
omständigheten, att några orter genom kontrakt blifvit
försäkrade om utskrifnings-frihet.
Carl XLs ordnande af försvarsverket omfattade
alla dess delar, och togs dervid till uteslutande
beskattningsgrund jordegendomen. Adelns rusttjenst,
som frikallade densamma och dess tje-nare från
personlig utskrifninsr, samt det ypperliga
frälset från så väl utskrifning, som rotering,
skulle fortfarande utgå efter rust-tjenstmarker
*). Rusthållsmrättningen, som förut på sina ställen
kommit till stånd, härleder sig i sin nuvarande form
från reduktionen, i sammanhang hvarmed de reducerade
hemmanen blefvo till största delen använda för
att ordna rusthållsiiirättningen och armébefälets
aflöning. Det till rusthåll indelta hemmanets åbo
eller egare skulle såsom rusthållare uppbära den
anslagna hemmansräntan och i de flesta fall äfven
augment, mot skyldighet att till krigstjenst utrusta
häst och karl, för hvilken skyldighets full-
Se Eusttjenstordn. d. ö Nov. 1686.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
