Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 BE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
utsträckning, som K. M:s förslag till sista riksdagen
afsåg, kan enligt den stränga rättens fordringar
genom beslut af statsmakterna allena lagligen
åläggas dem, som ega berustad eller roterad jord,
tillika med deras barn, tjenstefolk, arbetare eller
torpare, eller om dertill erfordras jordinnehafvarnes
särskilda samtycke; och för det andra, derest konungs
och riksdags behörighet till dylik lagstiftning måste
erkännas, huruvida ett sådant beslut, skulle, till
förmån för det öfriga folket, blifva en orättvisa
emot rust- och rotehållare, och derföre bör af
representationen undvikas?
Af svaret härå bestämmes utgångspunkten för
försvarsfrågans lösning. Erkänner man, att vår
armés personal bör förökas, be-väringens öfningar
utsträckas, samt tiden för desamma förlängas, men
tillika att rust- och jotehållare jemte deras barn,
tjenare och arbetare ej kunna åläggas värnpligtens
fullgörande i dylik utsträckning, då kan intet
förslag till arméorganisation af konung och ständer
göras till lag, som ej aflyfter indelningsverkets
börda utan all aflösning. Vill man då vinna målet,
måste man underkasta sig vil-koret, som är knekte-
och båtsmanshålls-kontraktens öfverkorsande. Skulle
deremot icke iiågotdera af dessa yrkanden kunna
på rättsgrund stödjas, förflyttas denna fråga på
statsklokhetens ståndpunkt. Meningarne må då skilja
sig angående lämpligheten eller olämpligheten
af att ställa sig på indelningsverkets grund
eller att aflösa det; angående möjligheten att,
äfven med efterskänkande af de 3,250,000 rdr, som
af indelningsverket besparas statsverket, bekosta
försvarsverkets underhåll; angående möjligheten att
utan obillighet mot andra medborgare förhöja deras
skatter ined det belopp, som de enskilde rust- och
rotehållarne få sig efterskänkt; angående billigheten
af en lindring i roteringsbördan motsvarande den
förökade krigstjenstgöringen; - man skall dock komma
till ett slut, och pluraliteten kan icke längre under
förmenande, att förslaget kränker enskild rätt,
undanskjuta frågan om den utvidgade värn-pligt,
som fäderneslandets sjelfstäridighet kräfver.
Då det är onekligt, att försvarsfrågans framåtförande
sålunda -väsendtligen hindrats af de anspråk och
förhoppningar, sorn den nya framkastade rättsfrågan
väckt till lif, hade det varit de mäns pligt,
som förfäktat ofvannämnda anspråk för rust- och
rotehållares räkning, att utveckla skälen för sin
mening och icke blott, såsom om de vore axiomer,
uttala satser, hvilka hvar för sig fordrat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
