Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 349
vissa knektehåll, som med några landskap blifvit
ingånget, och hemställer till ständerna att
öfverlägga, på hvad sätt de tänka att komplettera
och fortfarande uppehålla militären till fot.
Denna fråga rörde icke Presteståndet, sorn var fritt
från skyldighet i detta afseende, eller Städerna, som
hade förpligtelser med afseende på båtsmanshållet,
utan egentligen Adeln och Bondeståndet, och skulle
hon som beskattniiigsfråga afgöras af hvartdera
ståndet särskildt för sig. Adeln vägrade att för
frälsegodset taga del i knektehållet, likaså vissa
landskaps ombud inom bondeståndet. Enligt den tidens
konstitutionella begrepp var ej alltid den mening,
som ståndets majoritet fattade, bindande för dess
minoritet. Den gamla provincial-författningen stod
ännu qvar i den skrifna lagen, och ehuru riksdagen
hade vuxit den Öfver hufvudet, och såsom folkets
representation utöfvade dess beslutanderätt, var
den dock icke utplånad ur folkets sinnen. Inom
bondeståndet röstades landskapsvis, likasom bland
presterna efter stiften. Till följd af dessa
förhållanden, och då ej alla landskaps deputerade
ingingo på kriektehållet, blef det gällande endast för
de landskap, hvilka förut antagit det, och för dem,
hvilkas herredagsmän nu aritogo det, nemligen Upland,
Södermanland, Westmanland, Nerike och Östergötland.
I Riksdagsbeslutet den 23 Januari 1683 bekräftas dock
detta beslut för de serskilda landskapen, såsom ett
bondeståndets beslut *). E. och Ad. samt allmogens
riksdagsmän från Westergötland,
*) Det heter nemligen i 21 p.: "Vi af allmogen besinna
också huru
nödvändigt det är.... att Riksens krigsmakt
förstärkes___och hafva
vi för den skull icke allenast befunnit flera
utskrifningar till regementenas uppfyllande af
nöden vara, utan ock der bredvid noga och väl med
hvarannan öfverlagt, huru man i tid måtte vara
omhugse och beredd, verkligen och med ett kraftigt
eftertryck i tid kunna alla elaka ämnen hindra och
dempa; pröfvandes till den ända för all ting af nöden
vara,..ett starkt manskap att i förråd hafva___det vi,
allmoge i
Upland, Östergötland, Södermanland, Westmanland och
Nerike, som in till detta knekteutskrifningen hafva
varit underkastade efter vår underdåniga pligt samt i
anledning af K. M:s egen nådiga proposition hos oss
välbetänkt slutit och ändtligen derutinnan stannat
hafva ett visst knektehåll att undergå, äfvensom andra
provinser i riket, nemligen Öster- och Wester-Dalarne,
Wermland, Helsingeland, Medelpad, Gestrik-land,
Wester-Norrland och Wiborgs Län i Storfurstendömet
Finland, redan för oss gjort hafva, det vi ock vele
till K. M:s Infanterirege-menters i provinserna
beständiga vidmakthållande, hvart regemente af det
antal, som vi uti vårt till K. M. i underdånighet
inlevererade skriftliga svar utnämnt hafva, (1,200
man) nu efter gårdatalet emottaga....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
