Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
Småland, Österbotten och Storförstendömet Finland
(utom Wiborgs Län), som ej då ingingo på det
ständiga knektehållet, öfverläto åt konungen att till
regementenas kompletterande, utan ständernas hörande
och sammankallande, hålla utskrifningar, förbehållande
sig både adeln och allmogens herredagsmän, att
derest de och deras hemmavarande medbröder vilja
stå under ett visst knektehåll, genom ansökan hos
konungen utverka sig rätt dertill. Det var således
genom ett riksdagsbeslut, som frågan om sättet för
arméns hållande till sitt vissa tal var afgjord
och knektehållet grundadt. Vissa landskap hade
jemte adeln bibehållit utskrifningen, såsom det
lämpligaste sättet för regementenas vidmakthållande
med erforderligt manskap och öfverlåtit åt konungen
att med iakttagande af vissa vilkor efter behag hålla
utskrifningar, så ofta han ansåg det erforderligt
för landskapsregementena kompletter’ande, medan de,
som bestämt sig för ständigt knektehåll, försäkrades
om frihet från sådan utskrifning. Riksdagsbeslutet
afsåg således inga andra utskrifningar än dem, som
behöfdes for att hålla’regementena fulltaliga.
Som emellertid knektehållet med dess bestämda
ordning var att föredraga framför den oberäkneliga
utskrifningsbördan, fogade sig adeln snart efter de
nya förhållandena i de landskap, der knektehållet
vid samma riksdag antagits, och de öfriga landskapen
följde snart efter, hvarvid kontrakt med adel och
allmoge upprättades om ständigt knektehåll *). Jord
af frälse, krono och skatte rotera-
varandes deremot så länge detta utlofvade af oss
försvarligen praesteras vi, våra barn och folk,
som till gårdarnes kultur och bruk, samt ersättande
af manskapets afgång nödvändigt kunna hehöfvas, för
utskrifning och alla dervid hängande besvär, ehvad
namn de helst hafva kunna, såsom ock fördubblingar
och våldsamma värfningar nu och i tillkommande tider
alldeles qvitta och befriade."
Af ofvan kursiverade ord inses felaktigheten
af det påståendet, att rust- och rotehållare
blifvit genom detta riksdagsbeslut befriade från
"utskrifningar (som ansets vara detsamma som
inkallelse till krigs-tjenst), under hvad form som
helst". Befrielsen gällde nemligen det föregående tid
tillhöriga utskrifningsbesväret, och i öfrigt alla med
detsamma förbundna pålagor af hvad namn som helst,
såsom utrustning, utredning, underhåll och hvad dit
hörer. (Jfr ofvan sid. 348, hvad som blifvit påpekadt
i kontrakten med Gestrikland och Helsingland.)
*) Nemligen för Kronobergs och Jönköpings län
d. 15 Aug., för Kalmar län d. 15 Oct. 1684; för
Skaraborgs län d. 16 Mars, Elfsborgs och Dalsland den
10 Dec. 1685; ytterligare för Nerike d. 5 Aug. 1686
samt för Wermland d. 18 Nov. 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
