Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 359
gerna anses hafva afsett annat än begränsning
af konungens makt. Det var nemligen konungen,
som egde att befalla öfver armén,. tillse att
regementen och corpser till det antal, som för
särskilda, sådana blifvit bestämdt, genom lega eller
värfning höllos fulltaliga och af de anslag eller
de hemman, som dertill blifvit bestämda erhöllo
sitt underhåll; för öfrigt egde konungen ej utan
ständernas samtycke besluta någon tillökning af den
väpnade styrkan utöfver hvad som afsåg uppbådande af
landstormen till ortförsvaret. Att försäkringarna om
utskrifningsfriheten afsågo konungens makt och ej
stundernas, finner man ytterligare, om man erinrar
sig, huruledes i riksdagsbeslutet den 3 Januari 1683
(jfr ofvan sid. 350) rätt till utskrifning, der ej
knektehåll eller båtsmanshåll kommit till stånd,
omtalas såsom ett konungens regale, att kunna utan
ständernas hörande påbjudas. Det var mot denna makt,
som man behöfde skydda sig; det är förhållandet
emellan konungens administrativa myndighet och
rust- och rotehållarnes skyldigheter, som de med
särskilda orter ingångna kontrakt om knektehåll och
båtsmanshåll haft att bestämma med tagen hänsyn till
olika förhållanden i olika orter. Det är när det
gällt dessa speciela administrativa förhållanden,
som konung och rust- och rotehållare i senare tider
öfverenskommit och aftalat med hvarandra. Eör öfrigt
måste då likasom nu rikets försvarsväsende i alla
dess delar tillhöra de angelägenheter, som konung och
ständer egde afgöra efter hvad rikets väl i hvarje
särskild tid fordrade.
Sedan vi nu sökt visa betydelsen af de försäkringar
örn ut–skrifningsfrihet, som i sammanhang med
indelningsverket afgåfvos, och huruledes dessa icke
tillåta en sådan tolkning, som den man för rust- och
rotehållarnes räkning i senare tider sökt häfda, hafva
vi att tillse, huruvida de konstitutionela former,
som användes för indelningsverkets genomförande, kunna
anses hafva gifvit rust- och rotehållare någon rätt
att såsom en särskild statsmakt yttra sig jemte konung
och riksdag i fråga om försvarskrafternas förstärkande
eller förökande. Man har åberopat såsom skäl för en
sådan åsigt, att då eljest rättsförhållandena inom
samhället ordnats genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
