Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
lagar, så har indelningsverket och dermed förbunden
utskrifnings-frihet grundats på kontrakt, som blifvit
mellan kronan å ena samt allmogen och städerna å
andra sidan upprättade, hvadan rust- och rotehållare
icke,i annan ordning, än de åtogo sig sina rustnings-
och roteringsskyldigheter, kunna förpligtas till
ytterligare bördor för manskaps uppsättande och
underhåll. Såsom ytterligare skäl härför har påpekats
det förhållande, att då fråga varit om någon ändring
i sättet för utgörande af åliggande prestationer,
har detta skett efter öfverenskommelse mellan konungen
och vederbörande rust- och rotehållare.
Härvid erinras, hvad förut blifvit anfördt (jfr
sid. 355), nemligen att kontrakt ej förekomma i
afseende på rusthåll och endast för vissa orter
blifvit använda för båtsmanshållets ordnande, samt
att, hvad knektehållskontrakten angår, i åtskilliga af
dessa antingen ingenting blifvit omnämdt om frihet
från utskrifnmg, eller ock att utskrifningarne
omtalades såsom en för medborgarne i allmänhet
afskaffad börda. Der denna utskrifningsfrihet blifvit
omtalad i särskilda resolutioner, såsom fallet
varit med de för rust-hållarnes anspråk åberopade
riksdagsbeslut, resolutioner och reglementen,
kan samma försäkran ej erhålla någon annan
betydelse, än de förordningar derom, som blifvit
gifna för andra samhällsklasser. De försäkringar om
utskrifningsfrihet, som förekomma, vare sig i kontrakt
eller resolutioner eller förordningar, hafva alla
samma karakter; hvartill kommer, att de bördor för de
särskilda orterna, som särskilda kontrakt reglera,
antingen hafva sin grund i beslut från riksdagens
ombud, eller i rikdagsbesluten blifvit bekräftade. De
äro lagar eller förordningar, hvilka, på samma sätt
som alla andra sådana, gälla, till dess samhällets
anspråk på ytterligare offer af dess medborgare
fordra nya bestämmelser i nya lagar. Att särskildt
tillerkänna ifrågavarande slag af lagar egenskapen
af »kungsord», hvilka ej såsom sådana kunna brytas
af en efterverlds lagstiftande myndigheter, vitnar
om en skef uppfattning af hvad med kungsord och med
lag förstås. Vill man hålla fast vid den åsigt,
som fäster särskild vigt vid kontraktsformen, så
kan man ej heller på grund häraf tillerkänna några
andra än vederbörande rättsinnehafvare i de ofvan
(jfr sid. 355) uppräknade landskap, som i kontrakt
fått sig särskild tillförsäkrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
