Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
lag blef den kongl. propositionen af bondeståndet,
utan remiss till utskottet, redaii den 4
Nov. afslagen. Uppå föreställning till Talmannen
om det felaktiga häruti, anhöll ståndet den
23 i samma månad genom enskild deputation hos
konungen om förslagets återtagande, hvilket jemväl
skedde. Bondeståndet uttryckte dervid ingen afvoghet
emot sjelfva den grundsats, från hvilken försvarets
organisation utgick, än mindre någon tanke derpå,
att bevärings-pligtens utkräfvande af rust- och
rotehållare kunde innebära en rättskränkning. Tvärtom,
bondeståndet likasom de öfriga stånden slöt sig
till de i K. M:s prop. framställda grundsatser,
när den politiska ställningen slutligen ej tillät
riksdagen att lemna frågan om sättet för försvarets
förstärkande oafgjord. Behandlingen af denna fråga
samtidigt med pröfning af väckta frågor om jemkning
i ståndens privilegier och om nya grunder för
beskattningen, samt de slut, till hvilka man kom
i dessa ämnen, äro egnade att hafva allt tvifvel
i fråga om den lagstiftande maktens uppfattning af
förhållandet mellan de jorden enligt dess kamerala
natur tillhörande reela förmåner och skyldigheter
samt innehafvarens personliga förpligtelser.
De grundsatser om jordnaturens orubblighet och
rättigheten att förvärfva och ega olika slag af
jord, samt om dess vidare beskattning i förhållandet
till värdet, som nu gjorde sig gällande, utöfvade
äfven sitt inflytande på krigsbördornas fördelning
och krigstjenst-skyldighetens ordnande. ’Man tog
hänsyn till den privilegierade jordens förr åtnjutna
förmåner och öfverenskom om jemkning i vissa onera
under krig, såsom kronoskjuts och inqvartering,
hvarom bestämmelser intogos i K. F. 6 April 1810.
Insigten uti orättvisan och obilligheten af en
inrättning, som vid fråga om förstärkning af
den stående armén lät, utan afseende på andra
medborgares skyldigheter i detta afseende,
endast dem, som innehade roteringsskyldig jord,
vidkännas bördan, föranledde E. St. att den 30
Mars 1810, eller dagen efter det skrifvelsen om
privilegiernas jemkning blifvit beslutad, ingå till
K. M. med en anhållan om vargeringens afskaffande,
hvilken ock sedermera föranledde dess upphörande. Som
emellertid B,. St. härmed föreslagit afskaffandet af
en inrättning, som, äfven om den med hänsyn till sin
ojemt tryckande börda förtjente sitt Öde, dock hade
den förtjensten att, då behofvet sådant påfordrade,
utgöra en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
