Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL GUSTAF IIIIS HISTORIA.
411
Den skarpa brefvexling mellan Lovisa Ulrika samt
Fredrik II och Henrik af Preussen, som var en följd af
statshvälfningen, finnes intagen i bilagorna. Några
af dessa bref har grefve Mander-ström förut utgifvit
i sitt arbete: »Correspondarice inédite rélative å
rhistoire de Suéde 1772-80», i hvilket han visat, huru
Gustaf III genom sin värdiga hållning gent emot sina
grannars hotande språk och iriblandningslusta ökade
de stora förtjenster om fäderneslandet, han inlagt
genom revolutionen. Lovisa Ulrika visar sig i sin
vackraste dager i det af snille och hjeltemod ingifna
bref hon riktade till Fredrik II d. 3 Sept. 1772,
hvaremot hon framstår mindre till sin fordel i de
anspråk, hon efter Adolf Fredriks frånfälle ville
göra gällande att föra regeringen till sin död i sin
sons ställe. Sällan bar väl en sons kärlek till sin
mor uttalat sig ömmare, än i Gustaf lll:s bref till
enkedrottningen d. 2, 3 Mars 1771 efter underrättelsen
om faderns död, och likväl dröjde det icke länge,
förr än de olycksaliga misshälligheterna dem emellan
sköto växt. Ett annat bidrag till historien om
Gustafs familjeförhållanden är Fersens berättelse
om det samtal, som hölls mellan honom och konungen
i Dec. 1772, hvarvid denne med honom rådgjorde om en
skilsmessa från sin gemål.
Vi öfvergå till Fersens teckning af Gustafs inre
styrelse under de första åren. Hvad främst rådet
angår, så förblef detta visserligen till namnet det
samma som förr, men någon delning af myndigheten
mellan konung och råd koin under Gustaf IILs tid
ingalunda i fråga; genom det sätt, hvarpå konungen
ordnade regeringen (s. 138), visste han att »på
krokvägar skydda sig mot dess inflytande», och
syntes göra allt för att sätta dess ledamöter i
opposition mot hvarandra. Särskilda efter konungens
behag tillkallade konseljer trängde rådet allt mera
tillbaka, och afvikande meningar inregistrerades
sällan i protokollen; Fersen uppgifver, att sådant
helt och hållet afskaffades, hvilket dock måste vara
ett misstag.
I deri bekanta frågan om tryckfriheten gjorde Gustaf
III »allmänheten sin kur på rådets bekostnad»,
men detta med den påföljd, att rådet efter denna
tid »förhöll sig ganska försigtigt och passift, som
rätt mycket och vid olika tillfällen satte konungen
i förlägenhet.» Konungen hade blott förbehållit sig
ett par röster i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
