Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 BIDRAG TILL GUSTAF IIIIS
HISTORIA.
justitieärenden, men Fersen omtalar några exempel
på otillbörlig inblandning i lagstiftningen, som han
lät komma sig till last.
Redan som kronprins väckte Gustaf mycket tadel
genom stor oro och oordning vid val af nöjen,
och den otåliga lusten för sådana synes hafva
ökats, sedan han blef konung, hvarigenom fliten
att arbeta och den regelbundna gången af rikets
angelägenheter måste aftyna, och konseljerna fingo
regleras efter förströelserna. Vi tro visserligen,
att mycken öfverdrift ligger i Fersens skildring
af dessa förhållanden, ty, om Gustafs lifliga själ
tarfvade omvex-ling, egde hon ock spänstighet nog att
midt under nöjena ej alldeles glömma de allvarliga
uppgifterna; men i längden måste dock dessa tidsödande
förlustelser och ständiga resor, hvilka för konungen
voro ett behof, menligt inverka på en regering af
så personlig art sorn hans egen. Franske ministern
Vergerines anförtrodde vid sin afresa härifrån Fersen
sina bekymmer öfver konungens »dåliga hushållning,
lättja och falska politik», och det gick så långt,
att hans efterträdare här, Dusson, formligen varnade
konungen för följderna af hans lättsinne - och detta
i samråd med Karl Scheffer. Och hvad som är icke minst
sorgligt, Gustaf tillät, om icke gynnade, i sin närhet
ett lefnadssätt, som var i hög grad aristötligt,
och hvaruti hans egne bröder gåfvo förkastliga
efterdömen, på samma gång som den orimligt höga rangen
för hofembetsmän på-böds och den strängaste etikett
stadgades. Hvem erinrar sig icke härvid de bekanta
orden: anständigheten kom och sederna för-svunno ?
Såsom en del af konungens förtjenstfulla verksamhet
efter revolutionen har Beskow upphöjt hans arbete
på förbättringen af krigshären och framför allt af
dess anda. En annan mening har Fersen om konungens
Åtgärder härutinnan; fältmarskalken skildrar hans
läger såsom mera egnade att utplåna än utbilda
krigarandan och påstår, att han egnade krigstukten
ringa uppmärksamhet, medan han genom sin förtrolighet
med unge officerare, af hvilka han hvarken fordrade
anständighet eller höflighet, uppmuntrade till
in-disciplin. Konungens beteende med afseende
på tjensteköpens af-skaffande erhåller ett lika
oförmonligt vitsord.
Fersen bedömer Gustaf IILs utmärkte finansminister
Liljencrantz i hög grad orättvist, i sammanhang
hvarmed han afkunnar en så sträng dom som möjligt om
hela den finansiela förvalt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
