Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL GUSTAF IIi:S HISTORIA.
417
Med lifligt intresse emotse vi, hvad Fersen om
denna utveckling skall förmäla oss, helst det är
omöjligt att tro annat, än att hans berättelse om
riksdagstilldragelserna skall i tillförlitlighet
öfverträffa häris skildring af regeringsåtgärderna.
Den utmärkte skriftställare, som egnade sin höga
ålders oförtröttade verksamhet åt den ädla uppgiften
att .söka bottaga de fläckar, hvarmed han ansåg
partihatet hafva ’vanstält två våra konungars bilder,
har tecknat Gustafs nyss antydda utvecklingshistoria
till största delen, men det var honom icke beskärdt
att få afsluta henne. Döden tog pennan ur hans hand,
när han hade börjat teckningen af revolutionen vid
1789 års riksdag. Det är en händelse, som ser ut
som en tanke, att dessa skildringar af konungen
från så motsatta synpunkter nästan samtidigt komma
allmänheten till hända. Hvarken den ena eller den
andra må så kunna hänföra oss till den ensidighet,
hvaraf de hvar på sitt vis lida.
Med pietet emottaga vi v. Beskows sista gåfva åt
svenska literaturen, tillika hans sista gärd åt Gustaf
IILs minne. Författaren har med den anspråkslöshet,
som så väl anstår en stor förtjenst, upprepade gånger
förklarat sitt arbete ej böra anses för Gustaf IILs
historia. Och visserligen försummade han, för att
skrifva historia, for mycket de offentliga källor, som
till henne innehålla den säkra ledtråden, åtminstone
de otryckta af dessa, och saknade kan hända äfven
tillräckliga studier i häfderna, för att utan misstag
teckna henne*). Men han hörde Gustaf III smädas och
framställas i en tvifvelsutan falsk belysning, och
hans fosterländska sinne upprördes
*) Beskows påstående, s. 268, att’konungen 1778 skulle
visat, att han ej önskade förheniliga statsverkets
tillstånd, är grundlöst; -det.utskott, som då
tillsattes för statsverkets granskning, förklarades
uttryckligen vara ett hemligt utskott. 1789 års
hemliga "utskott var icke "’det första efter
riksdagars införande, i hvilket bönder kallats
till ledamöter11, s. 227; bönder tillkallades af
Gustaf Adolf 1627 i det första hemliga utskott, som
någonsin tillsatts, likaledes 1638 o. s. v. S. 191 bör
åtminstone det sista skäl, förf. anför för sin åsigt,
förfalla, enär orden: "för det tillkommande11 böra
spärras lika väl som "för det närvarande’1. S. 311
talas om det motstånd Fersen beredde konungen vid
1778 års riksdag i afseende på realisationen; Fersen
förklarade dock uttryckligen vid denna riksdag, att
han ansåg henne böra bibehållas och befästas. Det var
alls intet ovanligt ätt, ehuru pleniprotokollet icke
var justeradt, ett protokollsutdrag kunde afsändas
till de andra stånden, s. 259. Tadlet mot Fersen
med af s. på hans hållning vid 1756 och 1786 års
riksdagar torde ej vara befogadt, då ju denne vid
båda tillfällena sökte att, så vidt han kunde, af
böj a ytterligheter.
Sv. Liter. Ti (hkr. 1S69. 7 h.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
