Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
käre, endast i’ få trakter af landet, samt äfven der
sparsamt, förekomma. Vi erinrade oss vid läsningen af
denna teckning följande i en år 1847 tryckt svensk
skrift1) förekommande teckning af tillståndet bland
en klass af svenske jordbruksarbetare.
»Författaren har mången gång blickat in i statkarlens
hem och funnit täflan af dess husliga lif målad med
de mörkaste färger. Han har varseblifvit oordentlighet
och osnygghet i bostaden, öfverallt spår af fattigdom
och lättja, hopplöshet och håglöshet, tillsammans
fostrande denna dåsiga liknöjdhet, hvilken påtrycker
proletären dess djuriska stämpel. Man ser icke här,
som hos bonden och jordtorparen, familjen samlad
vid spiselbrasan till morgon-eller aftonbön, spanar
knappast någon tynande gnista till religiositet;
många statkarlar bevista aldrig gudstjensten af
brist på kläder, i förening med en från deras
förnedrade ställning i samhället hiirflytande
skygghet. Läsförhör och dylika sammankomster undvika
de sorgfälligt. Barnen, som eljest utgöra föräldrars
glädje, äro för dessa menniskor det hårdaste kors: de
tacka Gud när de inga ega, och tacka honom då de med
snaraste mista dem. - Men, utropar du, min läsare, är
detta möjligt! - Det är en sanning, måste jag svara,
om hvars tillförlitlighet du lätt, i likhet med mig,
kan göra dig förvissad. Gå in i statkarlens stuga, gå
in i hans lefnadsförhållanden, i hans veiidsåsigter,
och se!»
»Med bekostnad och uppoffring af den brödkaka,
6-0???, för honom sjelf är otillräcklig, uppföder han
sina barn, under liten eller ingen förhoppning för
framtiden; barnets lott för framtiden är statkarlens,
som icke kan föda sin egen familj, långt mindre
föräldrarna.»
»Det är således ej nog att det åldrade slägtet
är förspildt, nej, låtom oss gå tillbaka till
vaggan! Barnen börja att svälta redan der. Nakna gå
de i stugan eller begagna turvis ett gammalt plagg,
och hinna de den ålder, då föräldrakärleken skulle
vårda dem, undervisa och stadfästa deras begrepp,
så tvingas mängden af de unga att tiggande eller
snattande förskaffa sig föda. Landsvägen blir deras
ungdomsbana, vanartade exempel deras skola; deras egna
brottsliga, men med Ömkan och öfverseende beskådade,
handlingar, den uppfostran, som skall grundlägga
deras kommande öden. - -»
.) Statkarlssystemet i Sverige, af Carl Baab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
