Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 423
Denna teckning liknar tämligen den förut meddelade
engelska. Mellan bägge förekommer dock den vigtiga
skilnad, att den engelska angår jordbruksarbetare i
allmänhet, medan den svenska af-ser blott en klass,
visserligen talrik och, såsom vi frukta, hastigt
tillväxande, men som likväl har bredvid sig andra,
hvilka den mörka teckningen icke gäller, hvilka
tvärtom i densamma uttryckligen nämnas i motsats
till deri förstnämnda, såsom intagande en helt
annan ställning. Och äfven statkarlarnes ställning
torde väl i Sverige ej någonsin hafva öfverallt
varit så bedröflig som den blifvit tecknad, och
har säkerligen i allt fall under senare tider något
förbättrats. Åtminstone uppgifves i sammandraget af
lands-höfdingarnes femårsberättelser för åren 1861
-1865 drängars stat och lön från alla rikets län icke
obetydligt högre, än af teckningens författare för den
tid, då hans skrift lemnades åt ^offentligheten. Och
om än, sorn troligt är, under de sedan 1865 förflutna,
för landtbruket som för andra näringar bekymmersamma,
åren en åter-gång häri ägt rum, våga vi dock hoppas,
att denna återgång är endast tillfällig och snart
skall lemna rum for en ny ^förbättring af den
ifrågavarande klassens ställning. Men om vi också i
denna något mindre dystra åsigt hafva rätt, synas dock
de starka årliga utvandringarna af svenskt tjenste-
och arbetsfolk till Norge, Danmark och Tyskland,
till och med till det mest efterblefna af tyska land,
Mecklenburg, en utvandring, hvari de ogifta arbetarne
säkerligen deltaga i större proportion än de gifta,
vitna, att det tyngsta kroppsarbete i dessa land
betalas bättre, än i Sverige. Vi äro visst böjde
att tro, det en del af utvandringen till Danmark
och Tyskland föranledes af samvetslösa värfvare, och
det är oss ej obekant, att många, som dit utvandrat,
finna sig bedragna i de genom dylika värfvare väckta
förhoppningar om höga löner för lätt arbete; men om
detta inträffade med flertalet, skulle utvandringen
till dessa land tvifvelsutan upphöra. Dess fortfarande
bevisar således, såsom vi nyss sagt, att vårt
arbetsfolk utom landet njuter bättre vilkor än hemma;
och om det för den högre lönen måste förrätta rnera
och bättre arbete och dermed finner sig belåtet,
så bevisar detta, att våra arbetsgifvare missräkna
sig vid arbetslönens nedtryckande, att det arbete,
de för den lägre lönen erhålla, är så mycket mindre
och sämre, än det de genom en klok förbättring af
arbetarnes ställning, jemte en på samma gång välvillig
och all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
