Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 431
I frågan, huruvida jordägaren, i fall legoaftalet
är ingånget för flera år, äfven för de följande
åren skall vara skyldig åtnöjas med samma belopp,
som för det redan förflutna blifvit faststäldtr hade
reservanten varit något tveksam; men da det fall
föresväfvat honom, att blott en del, och en ringa
del, af legan behöft på om-förrnälda sätt bestämmas,
hade han icke ansett tillfälle böra lemnas den
ene eller andre kontrahenten att begagna en dylik
obestämdhet i kontraktet till svepskäl för att blifva
detsamma qvitt; och enär det icke kan öfverlemn.as åt
domstol eller gode män att bestämma, hvilken grad af
obestämdhet må berättiga till uppsägning eller icke,
hade han ansett deri i behörig ordning af domstol
eller gode män för ett år meddelade bestämning böra
gälla för hela den öfverenskomna brukningstiden.
Samma sätt för legans bestämmande hade reservanten
ock ansett som det enda lämpliga, der tvist om
beloppet uppstår mellan jordegare och landbo,
hvilken fått utan legobref tillträda jord å landet;
men när jorden blifvit å sådant sätt tillträdd, hade
både jordegaren och landbon ansetts berättigade att,
ehvad de äro ense om legans belopp eller icke, när
som helst uppsäga aftalet.
Vid frågan, om legobeloppets bestämmande bör
öfverlemnas åt domstol eller gode män, hade
reservanten valt det senare alternativet.
Med denne reservant hade en annan af utskottets
ledamöter, hvilken i höga förtroendeposter förvärf vät
rik erfarenhet, instämt, likväl med den skiljaktighet,
att han ansett tvisten örn legans belopp böra slitas
af domstol; parterne dock obetaget, att enligt 4
Kap. 15 g Utsökiiingsbalken skjuta den under gode
män; hvarjemte han, äfven då tvisten uppkommit der
skriftligt kontrakt fauns, pröfvat skäligt medgifva
både jordegaren och brukaren rätt att uppsäga
kontraktet.
På anförda grunder hade deri förstnämde reservanten
på det sätt förordat bifall till de ofvan nämnda
motionerna, att han hemställt:
att riksdagen måtte för sin del besluta en så lydande
författning angående upprättande af legobref om jord
å landet samt afgäldens bestämmande till visst belopp:
Såsorn tillägg till de i l O kap. Jorda-balken
och särskilda författningar meddelade bestämmelser
angående städsel och lega af jord å landet stadgas
som följer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
