Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism. D:r L. Büchner: Kraft och Materia. Öfversättning från tionde tyska upplagan. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIALISM. 473
för tidens bästa idéer, hans hjerta är varmt
för mensklighetens sak; det är endast mörkret,
okunnigheten, det »officiela» prestväl-det, den
»officiela» filosofien, förtrycket och ondskan,
han vill tukta och bekämpa; men derbortom skådar
han ljusa rymder af all möjlig fullkomning för
den »sublima menniskoanden», ett paradis, der den
sociala mekanismen ej skall behöfva straffanstalter,
der materialisterna skola befria menniskorna från
svält och ledsaga dem till en äkta »humanism»; han är
framförallt ytterst förargad öfver den fula betydelse,
som plägar tilläggas namnet »materialist». Det är
till följe häraf icke så lätt att komma till rätta
med Dr Biichner, och vi frukta storligen, att någon
af hans beundrare här i Sverige skall beskylla oss
för att hafva gifvit en ofullständig teckning af hans
lära i de fyra punkter, som här äro framstälda. Om
så är, beror detta deraf, att Dr B. är en af dem,
hvilka utan den ringaste svårighet rabbla fram tvenne
kontradiktoriskt motsatta omdömen efter hvarandra. Han
förklarar i det ena kapitlet, att men-niskosjälen
är »egendomliga materiela föreningars verk»,
och skriker i det andra öfverljudt af förtrytelse
deröfver, att man vågat tro honom om att förneka
»anden» och idéen». Han förnekar uttryckligen den
menskliga friheten, han förmenar, att nationerna äro
»det nödvändiga verket af yttre naturförhållanden»
o. s. v.; och han skrif-ver sedan till hr Stefano
Luigi en ståtlig proklamation, hvari det heter:
»Genom bildning till frihet är alla folkvänners
lösen!» Han predikar ideligen, att menniskan är en
tillfällig hopgyttring af materiela atomer, att sed
och lag äro tillfälliga produkter af yttre intryck
och vexlande förhållanden, att alla s. k. ändamål äro
tomma fantasier, enär naturen verkar blindt efter
lagar; - och han afslutar sitt arbete med en tirad
om den nya dag, som skall »bringa menskligheten icke
blott andlig och moralisk utan äfven politisk och
social förlossning»! - Antingen är detta talet af en,
som icke vet hvad han säger, eller ock är det uttryck
af ett hjeltemod, som skrålar för att krya upp sig
i skumrasket.
Om vi icke bedraga oss, stöta vi här på ett
egendomligt drag hos den nyare tidens materialism. I
Sokrates’ och Pla-tos tider framträdde den djerf med
öppet visir och ärligt anlete; den försmådde fraser om
mensklighet, kultur, utveckling och idéer, ty den var
på det klara med sig sjelf derom, att dylikt icke fans
Sv. Liter, Tiskr. 1869, 8 h.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
