Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SO F
ö r s va rssk r i f t.
10 §§ i privilegierna skulle till sin kraft och verkan
upphöra att vara gällande.
Lika litet finnes någon slags antydning i denna
syftning uti Kongl. Kungörelsen den 6 April 1810,
hvilken visserligen icke utgör en ny lag angående
rubbning eller icke rubbning af jordnaturen]), utan
endast ett publicerande af Riksståndens ömsesidiga
koncessioner och tillkännagifvande af K. M:s bifall
dertill.
Samma kungörelse innehåller i afseende på bevillning
en till nästa riksdag ordagrannt följande: »Slutligen
och med afseende å fäderneslandets genom ett olyckligt
krig iråkade belägenhet, hafva Riksens Ständer, dock
utan att jordens natur, såsom grund för äganderätten,
må rubbas, fastställt bevillnin-gens utgående intill
nästa riksdag, ej mindre för säterier, rå-och rörs-
samt in- och utsockne-frälsehemman, än ock för all
annan hittills skattfri jord i riket, presteboi,
stomhemman, stadsjord, bergsmanshemman eller af hvad
namn de vara må».
I Kungörelsen måste naturligtvis riksståndens
beslut ordagrannt införas, och derföre kunde de
ofvananraärkta orden "jordens natur såsom grunden
för äganderätten" icke heller för-
’) Annat är jordnaturens fixerande vid visst hemman
(så att t. ex. ett kronoskattehernman hade denna
natur vid sig fästad och fortfor att vara ett
sådant äfven om det inköptes af en frälseman), derom
redan K. Carl XI stadgat, som bekant är. Se Naumann
histor. inledn. i 186’j-års grundlagscdition, s. 258
not. Annat är ett förbehåll att t. ex. säterierna
icke få utan Adelns bifall beröfvas de friheter,
som af ålder äro med säterinaturen förknippade. Det
ser ut som om Recensenten i sin not sid. 429 icke
hade denna enkla distinktion klart för sig. I samma
not ondgöres han deröfver att Förf. hänvisat till
Kamerallagfarenheten i afseende på de onera i detalj,
från hvilka det allmänna såvälsom det ypperliga
frälset äro befriade. Författaren har ej ansett det
tillhöra ett arbete i Statsförfattningsrätten att
företaga vidare utvecklingar angående begreppen
»hemman och deras olika natur, dagsverken,
kronokörslor, utskrifningar, roteringar,
konungstionde, lagmans-, häradshöfdinge- ech
tingsgästningspenningar, durch-tågs och andre
gärder») etc. etc., utan har funnit sig kunna
hänvisa till Ekonomi» och Kamerallagfarenheten,
(ler dessa ämnen och särskildt de onera, från
hvilka frälsejorden är befriad, i de allmännaste
läroböcker afhandlas. - I texten på sistanförda
sida yttrar Recensenten med den finesse. som är
för hans språk så egendomlig: att Förf. om dessa
ämnen (nämnde friheter, som i Adel. priv. 8, 9,
10 §§ detaljeras) u ej haft någon aniriy*. Dessa
friheter rinnas dock, under sina särskilda rubriker,
vederbörligen uppräknade i historiska inledningen,
der redogörelse sker för 17^3-års Adelsprivilegier
(se citerade grund-lagseditionen s. 257 o. f.), - och
det vore isanning att beklaga, om ens någon ämnessvån
dimitterades från universitetet till rättegångs-eller
administrativa verk, utan att visa sig hafva ur sina
kameralläroböcker inhemtat kunskap äfven i dessa
speciella stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
