Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
39
K. F. d. 18 Juni 1864, så att någon tillåtelse
dertill hvarken hos den ene eller andre behöfver
sökas *). - Vi torde här böra anmärka, att det var
jemväi med Adelns bifall, som öfriga stadganden
i 1864-års näringsfrihetsförordning utfärdades,
hvilka kunde anses beröra någon detta stånds förmån,
så att en antydning det Konungen här utan adelns
samtycke kränkt någon ståndets rätt genom begagnande
af sin ekonomiska lagstiftningsmakt vore alldeles
grundlös. .Detsamma gäller om adelns förra rätt att
anlägga krogar (afskaffad 1834) samt rörande mjöl-
och sågqvarnar (1863).
Vid bestämmandet af hvilka ståndsprivilegier
ännu qvarstå, har Förf. visserligen icke, såsom
Rec. tyckes vilja insinuera, utgått än från den ena
och än från den andra af hvad Rec. kallar synpunkter,
utan Förf. har strängt vidhållit den af Grundlagens
bud bekräftade norm, att intet ståndsprivilegium
kan ändras eller uppMfvas, utan bifall af det stånd,
hvars rättighet den ifrågasatta förändringen rör er
(se sid. 25 i denna försvarsskrift). Att med stånd
här icke menas hela korporationen, utan dess laglige
representanter i dylika frågor enligt 114 § R. F.,
således efter §:s förra lydelse, det till riksdag
församlade adelsståndet och det till riksdag
församlade pre-steståndet, men efter nuvarande
lydelsen, adelsmötet och kyrko-mÖtet, torde vara
alldeles öfverflödigt att erinra.
Bland adelns rättigheter förekomma (s. 225 och
226 i den recenserade skriften) den att kalla
huspredikanter och den att i sina signeter "bruka
adelig sköld eller öppen hjelm", samt emot-taga vissa
titulatur-predikater i skrift, hvilka rättigheter
väl icke äro omnämnda i privilegii-urkunden, utan i
särskilda stadganden. Men då Regeringsformens 114
§ talar om Riksståndens »privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter», samt adeln ej
) I de sid. 12 af vår försvarsskrift åberopade
»Betraktelser i Representationsfrågan», Upsala
år 1865, heter det (sid. 44), att de adliga
»privilegierna så förtärts, att såsom Adeln
personligen tillhörande ej »finnas qvar mera än forum
privilegiatum för adelns ledamöter i vissa »afseenden
och fritagelse från prygelstraffet för ringare
förbrytelser i »kriystjensten». - Såsom vi nu sett,
vill Recensenten dit räkna ofvannämnda fritagelse
från Ansökning hos General tullstyrelsen etc. etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
