Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Försvarsskrift.
tionsrätt och rättighet att utfärda fullmakt, dels att
ingen annan skulle äga rättighet att utgifva fullmakt
än hufvudmannen sjelf för sin nummer på riddarhuset,
sedan han uppnått 21 år och i Sverige är boende och
skattskrifven, samt slutligen att hufvud-män skulle få
intaga säte och stämma på riddarhuset sedan de fyllt
25 år, men ättemän och fullmäktige ej förrän de fyllt
30 år. Om denna hemställan yttrar Förf. att den icke
ledde till någon påföljd. Detta yttrande finner nu
Rec. vara ett Midt uttryck». Förf. öf-verlemnar gerna
åt Rec. sjelf att uppfinna ett hårdare eller gröfre.
Vid 1823-års riksdag var det (har Förf. yttrat)
icke adeln eller presteståndet, som motsatte sig
orepresenterade samhällsklassers inrymmande i
borgare- och bondestånden. Härom anmärker Rec.,
att adeln afslog en af de föreslagne ändringarne
(för bondeståndet). Hade Rec. förfarit som sig bort,
så hade han tillika upplyst sina läsare att adeln
afslog denna ena förändring först sedan bondeståndet
sjelf afslagit den, och frågan således ohjelpligen
för den gången fallit, hvadan uppgiften, att adeln
icke motsatte sig densamma, har sin fulla riktighet.
Vi komma härefter till ett särdeles egendomligt,
för att ej säga komiskt utfall af Recensenten. Detta
har äfven en annan klart framstående sida. Vi vilja
blott fästa oss vid den antydda, med äfventyrande af
att jemväl här anses hafva varit alltför »blida»
i våraf omdömen. Sedan Förf. nemligen anfört,
att borgareståndet sjelf afslog] det från 1817-18
årens riksdag hvilande förslag (se sid. 405) att
bruksägare skulle erhålla representationsrätt
inom detta stånd, samt J: omnämnt några af de
uppgifna skälen till afslaget, och deribland att
man ansåg representationsreformen icke böra ske
genom lappningar, utan det gamla sättet alldeles
omskapas, vill Rec. med all Gewalt, att dessa ord
skola vara sagda af en riksdagsman från Strengnäs,
Thorshälla och Marisefred Borgmästaren Ekstrand (af
Recensenten kallad: »representanten från’ Strengnäs»),
ehuru hvarken Ekstrands eller någon annans namn är
vid dessa ord af Författaren citeradt, eller ens
citationstecken använda vid denna sats. Det är icke
en enskild ståndsledamots yttrande Förf. anfört;
det är en af de sid. 410 uppräknade tankar, som inom
ståndet redan på den tiden lät höra sig. Om lappning
och förändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
