Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
59
af det stora hela talade borgmästaren Ekstrand; om
det gamla representationssättets omskapande talade
källarmästaren och apo-thekaren P. V. Huldberg från
Wadstena och Askersund, då han yttrade: att Sverige
har ett bland de minst goda representationssätt bland
alla Europas konstitutionella nationer, och att hans
önskan vore att detsamma må kunna med det snaraste
helt och hållet omskapas.
Det har aldrig af Förf. blifvit sagdt, att denna tanke
vore afgörande för borgareståndets ton och hållning
(såsom Recensenten förebär), utan har Förf. yttrat,
att den redan då för tiden framkastades inom ett
riksstånd (se sid. 533), - likasom hvar och en vet,
att den i mångfaldiga variationer redan före 1823
lät förnimma sig, särskildt i flera tidningsblad.
Idislandet om «Strengnäs-representantens» oriktigt
citerade yttrande nedfaller alltså till det löjliga.
Vidare har Rec. en anmärkning af samma halt. Sedan
Förf. nemligen (s. 410) refererat de vigtigaste af
majoritetens anmärkningar inom borgareståndet, fortfar
han: En ledamot yttrade, att det varit lyckligt om
1809-års ständer »begärt adel-skåp för alla rikets
innevånare; all ståndsskilnad skulle då hafva upphört,
och ingen skulle hafva varit utesluten från deltagande
i representationen» (!). Härom anmärker den humane
Recensenten, att Förf. »förleder läsaren tro», att
den nämnde ledamoten (hvilken Recensenten upplyser
varit en lärftskramhand-lare vid namn LinnstrÖm
från Stockholm) hörde till nämnda majoritet, Derom
har dock Förf. icke gifvit ringaste antydning, och
för historien är det isanning alldeles likgiltigt,
huruvida be-mälte lärftskramhandlare vid tillfället
hörde till majoriteten eller minoriteten inom ett
riksstånd. Kan Recensenten undgå att inse, att denne
ledamots yttrande blifvit anfördt endast såsom bevis
på en rätt lustig nivelleringsmethod, för hvilkens
åvägabringande redan på den tiden en röst höjde sig
inom ett riksstånd?
Då det af constitutions-utskottet i dess utlåtande den
21 Januari 1830 tillstyrkta, men vid följande riksdag
fallna förslag, att adelns representationsrätt skulle
stadgas i Riksdags-ordningens 12 §, icke angick någon
förändring i sättet för utöfvande af denna rätt,
hafva vi i vår korta historiska öfversigt ej an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
