Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Försvarsskrift.
f) Föregifves, att Förf. orätt anfört, det tre
riksstånds mening vid riksdagen 1840-41 förqväfdes
genom förstärkta con-stit.-utsk. Yi hafva (s.
67 i denna försvarsskrift) gifvit fulla skäl för
detta yttrande.
g) Påstås, att Förf. förtiger adelns förkastande af
frågan om en skrifvelse till K. M. vid riksd. 1840-41.
Äfven denna anmärkning är af oss vederbörligen belyst
(se härofvan sid. 69).
h) Att Förf. icke nämner, det borgareståndet
antog, men de tre öfrige stånden förkastade de
från riksdagarne 1847 samt 1850 - 51 hvilande
förslagen. Äfven denna uppgift är oriktig. Sid. 503 i
den recenserade skriften står med tydliga ord uppgift
härom, hvad förslaget från 1847-48 angår (till och
med rösternas antal är uppgifvet), och sid. 513 står
lika uttryckligen om förslaget frän 1850-51, att
bondeståndet afslog det utan föregången öfverläggning,
hvarefter adel och prestestånd ogillade detsamma,
hvaremot förslaget vann borgareståndets bifall. H
var-före dessa uppgifter skulle upprepas sidd. 535
och 536, är svårt att inse.
i) Hvad Förf. yttrat om olämpligheten att förlikna
staten vid en byggnad, är lika giltigt nu, som
1844 och 1818, ehuru vi ansett oss böra ordagrannt
citera constit.-utskottets yttrande i sådant afseende
sistnämnda år (se sidd. 404, 533 i den recenserade
skriften). Vid begagnande af liknelsen tillägger
utskottet sjelf: »om ett materielt uttryck får
nyttjas»; och det föreslår en utveckling ur förhanden
varande elementer.
k) Vidare anmärker Rec. i afseende på vår »återblick»,
att Förf. påstår, i strid emot sanningen, att adeln
ville för en representationsform, byggd på klass
val, uppoffra sin sjelf skrif-venhet, men icke för en
sådan ornskapning, som allmänna valen inneburo. Adelns
beslut i detta ämne år 1840 är dock allom bekant. Det
anföres i den recenserade skriften sid. 455, 456. -
Slutligen säger Rec., att Förfis försäkran det frågan
gällde, huruvida klassval eller samfälda val skulle
antagas såsom grund för reformen, är stridande mot
riks dag sliistorien. Vi svara: Det är isanniug härom
frågan hvälfver sig. Att det var en sådan strid,
som pågick och genom riksdagsord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
