Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg N:o 1 till Sv Lit.-Tidskr. 1869. 4 h. Bidrag till svar på frågan: Har Kon. Erik XIV dött af förgift? Af Alfred Ahlqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 TILLAGG: OM ERIK XIV:S
DÖDSSÄTT.
dödssätt. - Då man läser detta bref och medföljande
»minnes»-, sedel, kan man ej undgå att anmärka
en omständighet. K. Eriks väktare Erik Andersson
m. fl. hade länge vistats i hans närvaro och
kände säkerligen väl hans krämpor. Konungen hade
nu mått illa en vecka på samma sätt som förut ända
sedan han blef fången. Han åt dock »passeligen» och
trodde sjelf ännu icke »dödsens vissa sändningebud
vara förhanden», ehuru han legat till sängs två
dagar. Hans sjukdom föreföll emellertid Erik Andersson
m. fl. så betänklig, att de afsände en särskild kurir
till k. Johan med underrättelse derom. Denne skulle
meddela konungen, icke allenast att k. Erik var sjuk,
utan äfven hvad lian berättat om sitt helsotillstånd
ända sedan han blef fången. Det tyckes dock som hade
k. Johan genom mångfaldiga bref från k. Eriks väktare
bort hafva haft någon kännedom derom förut. Vi hafva,
märkvärdigt nog, med undantag af just denna Erik
Anderssons skrifvelse af d. 24 Febr. 1577, ej ett
enda bref från k. Eriks väktare i behåll, och det
ehuru k. Eriks fångenskap varade öfver åtta år, och
ehuru k. Johan under denna tid manade nämnde väktare
att skrifva ofta. Således kan man ej döma om, hvad
dessa bref i allmänhet inne-höllo, men det är föga
sannolikt, att en så ytterst vigtig omstäiv-dighet
som k. Eriks helsa ej skulle blifvit i dem omtalad. A
andra sidan hade lakejen Mats Mårtensson, som skulle
lemna fram brefvet af d. 24 Febr., nära fem år och
kanske längre deltagit i k. Eriks närmaste bevakning,
ty han var en bland de fyra män, som i Kalmar d. 15
Maj 1572 »på Gud allsmäktig, hans heliga ord och
evangelium» svuro, att de ej skulle låta k. Erik komma
med lifvet ur fängelset (»K. E:s färig. och död»,
s. 3’<). Således behöfde han väl icke påminnas om
k. Eriks helsotillstånd före hans sista sjukdom. För
hvilkas räkning skulle då nämnde »minnes»-sedel vara
författad? Såsom hr F. anmärker (s. 36), var Erik
Anderssons m. fl:s ställning verkligen sådan, att de
behöfde intyg om k. Eriks dödssätt. De insågo detta
d. 26 Febr., då de begärde Joh. Petri berättelse;
kunna de ej hafva insett det redan d. 24 Febr. då
de sjelfva skrefvo sitt ifrågavarande bref? Måste de
ej hafva insett det i samma mön klarare, som de med
bestämdhet iorutsågo k. Eriks Öde? Och om de redan
d. 24 Febr. för-stodo, att det framdeles kunde blifva
både dem sjelfva och k. Johan nyttigt, örn ett bref
funnes, med hvilket man kunde styrka
att tillika Mr. Johannis, hvilken i sin berättelse
tydligen är angelägen att skilja mellan hvad han sjelf
vet och hvad han endast hört, derigenom får en stark
färg af sanningsenlighet.
Men låt domaren sedan gå till of v er en s stämmeisen
N:o 2 mellan dessa begge dokumenter, den som hr
Ahlqvist icke fi är synes hafva tagit i betraktande,
- vi skola längre ned se hvad han då deraf kan utleta.
H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
