Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - XXVI - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 92 —
eder efter befallning, klapprande med en skallra1, när en,
som uppnått mästerskap i konsten att skära sig i armarna,
lyfter sin hand och låter blodet flyta över armar och
skuldror2, när en fanatisk kvinna kommer krälande på sina knän
utefter gatan och tjuter och en i linnekläder klädd gubbe
med en lagerkvist och en lampa i händerna mitt på ljusa
dagen3 skriar, att någon av gudarna är vred, då skynden I
fram och lyssnen och försäkren, givande näring åt
varandras stirrande beundran och enfaldiga tro, att han är
inspirerad av en gudamakt.
XXVII.
Hör vad Sokrates förkunnar ur detta fängelse, som
han genom sitt inträde där renade och gjorde ärofullare än
varje senats hus: “Vad är det för en galenskap, vad är
det för ett mot både gudar och människor fientligt sinne,
som vill smäda dygderna och med illvilligt tal kränka det
heliga? Om I förmån, så prisen dem som äro goda, förmån
I det ej, så förbigån dem åtminstone under tystnad.
Om I nu nödvändigt viljen bruka eder förskräckliga
tungas fräckhet, så angripen då åtminstone varandra. Ty
när I gören himmelen till föremål för edert vansinniga prat,
så gören I, jag vill icke just säga något hädelsebrott, men
en meningslös dumhet, varmed I ingenting uträtten. Jag
har på min tid givit Aristophanes1 stoff till hans gyckel,
hela svärmen av komedipoeter har strött ut sitt giftbemängda
1 Syftar på den i romerska riket under kejsartiden synnerligen
utbredda kulten av den egyptiska Isis, vars präster brukade en skallra
(sistrum), som ofta även bäres av Isisbilderna.
2 Syftar på vissa religionsceremonier i den ovannämnda judinnan
Kybeles barbariska men även i Rom införda gudstjänst.
3 I vissa från Egypten härstammande religionsbruk förekomma dessa
ceremonier.
4 Aristophanes, Athens utmärktaste komediförfattare, förlöjligade
Sokrates i lustspelet »Molnen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
