Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt
vad profeterna hava talat! Måste icke Messias
lida detta, för att så ingå i sin härlighet?" Och
han begynte att genomgå Moses och alla
profeterna och uttydde för dem vad som i alla
skrifterna var sagt om honom.
När de nu nalkades byn dit de voro på väg,
ställde han sig som om han ville gå vidare. Men
de nödgade honom och sade: "Bliv kvar hos oss;
ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan
sitt slut". Då gick han ditin och stannade kvar
hos dem.
Och när han nu låg till bords med dem, tog
han brödet och välsignade det och bröt det och
räckte det åt dem. Därvid öppnades deras ögon,
så att de kände igen honom. Men då försvann
han ur deras åsyn.
Och de sade till varandra: "Voro icke våra
hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss
på vägen och uttydde skrifterna för oss?" Och
i samma stund stodo de upp och vände tillbaka
till Jerusalem; och de funno där de elva
församlade, så ock de andra som hade slutit sig till
dem. Och dessa sade: "Herren är verkligen
uppstånden, och han har visat sig för Simon".
Då förtäljde de själva vad som hade skett på
vägen, och huru han hade blivit igenkänd av
dem, när han bröt brödet.
Lärjungarna i vår text, de två, som Mästaren sökte
upp på deras vandring till Emaus, äro rätt goda exempel
på Jesu lärjungar i allmänhet, och även oss. Man skall
härvid icke invända, att det var före pingsten endast, som
sådan svaghet och okunnighet fanns hos lärjungarna. Nej,
alla tiders lärjungar äro ofta behäftade med något av det,
som låder vid dem i vår text. Och dessa fel avhjälpas
endast därigenom, att Mästaren kommer tillstädes och
tar hand om dem. Dessa två hörde icke till apostlarna.
Den enes namn få vi icke ens reda på. Dock hörde de till
lärjungahopen. Denna hop skingrades långfredagen. Som
förskrämda får vankade de än hit, än dit. Alla voro lika
glömska, när det gällde Jesu ord om hans uppståndelse,
och lika tafatta. Dessa två talade endast om sin stora
förlust. Deras ögon voro tillslutna, så att de icke ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
