- Project Runeberg -  Liv och Längtan /
191

(1936) Author: Anders Hultman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kände igen Jesus, när han kom. Detta sitt sorgeämne
varierade de så, att de sågo bedrövade ut. Deras hopp
var ute, deras förstånd var tomt och stod stilla, och
deras hjärtan voro tröga. Deras kvinnors glada
underrättelse om änglarnas tal och vittnesbörd, att Jesus levde,
hade endast gjort dem ”häpna”.

Ja, så stod det till. Och de voro ändå sanna lärjungar
till Jesus.

Vilken tröst ligger icke häri för oss. Ty så där
tilltrasslat blir ibland även vårt andliga liv. Det är som om
någon ond makt finge lov till att så renplocka Herrens
ord på all betydelse. Orden gäller i alla händelser icke
oss, i det läge vi befinna oss. Vi stirra på vår olycka,
vårt fall, vår nöd oupphörligen, till dess vi se ordentligt
bedrövade ut. Och så skulle vi ju gå omkring och se
himmelskt fridfulla och saliga ut. Detta tysta
vittnesbörd är det ju, som vi äro skyldiga våra medmänniskor,
och som världen förstår så bra. Även om Herren genom
mycken godhet nalkas oss då, känna vi icke igen honom.
Vi förstå icke att tolka hans uppenbarelser i vår väg. De
bli till rent vanliga företeelser, i vilken vanlig människas
liv som helst. Förståndet i andliga ting, som under en
lång följd av år odlats och inhämtat mycket gott, blir i
ett slag likasom utrymt. Är då alla dessa årens andliga
liv ingenting annat än tom inbillning? Märk ordet: ”Vi
hoppades”. Men nu är hoppet slut. Ja, det är hemska
stunder, när allt det goda Jesus gör och ger de sina hör
till endast det som varit. Ingenting återstår.

Nu är just tid att tro, begynna på allvar den heliga
”idrotten”. Ja visst, försök. En tro som födes genom
försök, den är svag och ofruktbar. Ett trögt hjärta
orkar ej med att tro.

Det värsta synes vara, att då lärjungarna ändå ägde
en viss aning om den ”tredje dagens” betydelse, de lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livol/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free