Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagen i gamla och nya förbundet - Den ende sanne Guden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
jDen ende sanne Guden.
Han kan giva oss ett nytt sinne, ny håg och ny förmåga
att göra Guds vilja. Därför fordrar Herren Jesus av
sina lärjungar mycket mera, än Gud kunde fordra av
Israel. Han säger också i bergspredikan: »Jag säger
eder, att, om eder rättfärdighet icke övergår de
skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i
himmelriket.» Men icke förkastar han därför Guds lag
i gamla testamentet. Den är ju, också den, ett verk av
hans himmelske Fader. »I skolen icke mena, säger
han, »att jag har kommit för att upphäva lagen eller
profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan
för att fullborda.» När den lagkloke frågade Jesus,
vilket som var det förnämsta budet i lagen, då svarade
Jesus också med två ord, hämtade ur gamla förbundets
lag, först detta ur 5 Moseboks 6 kapitel: »Du skall
älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all
din själ och av all din kraft»; och sedan detta ur 3
Moseboks 19 kapitel: »Du skall älska din nästa såsom
dig själv.» Detta är kärnan i både gamla och nya
förbundets lag. Så må vi då instämma med Spegel,
när han sjunger:
"Men dyrast är den n&d, o Gud,
Att du mig givit dina bud
Och låtit mig få veta
Den tro, som själen frälsa kan,
Den plikt, som fordras av var man,
Som vill en kristen heta,
Tagit mig Nådelig
I din kyrka Dig att dyrka
Och att höra
Ordet, som kan saliggöra." (Sv. ps. 430:5.)
Den ende sanne Guden.
Vi minnas den österländske prinsen Siddatta, som
blev Budda, »den upplyste». Fast han trodde sig vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
