Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde budets välsignelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjärde budets välsignelse.
93
Guds ljus. Det gjorde anspråk på att vara ett Guds
folk, men var det icke. Det visste Guds bud, men lydde
dem icke. Då vart det mörker och död i det folkets
inre. Gång på gång kommo ock yttre domar över det.
En sådan dom, i sanning fruktansvärd, en dom, som
skövlade tusentals hem, var Jerusalems förstöring och
fångenskapen i Babel. Hur Israel hade det i det
främmande landet, därom sjunger en av deras sångare:
"Vid Babels floder, där sutto vi och gräto,
då vi tänkte på Sion.
I pilträden, som där voro,
hängde vi upp våra harpor."
Till hemmet och hemlandet stod oavlåtligen de
fång-nas trängtan:
"Huru skulle vi kunna sjunga Herrens sång
i främmande land?
Nej, om jag förgäter dig, Jerusalem,
så förgäte min högra hand sin tjänst!"
Många av israeliterna fingo verkligen komma
tillbaka till fäderneslandet. Men några hundra år
därefter, sedan Israel förkastat Ljuset och korsfäst sin
egen Konung, kom domen ännu svårare. Än en gång
förstördes Jerusalem, tusentals hem splittrades, många
tusen judar stupade eller blevo avrättade, de överlevande
förbjödos till sist vid dödsstraif att ens nalkas sin egen
heliga stad. Hur är det nu? Israel irrar omkring i
folkvärlden, hemlöst, fridlöst, hopplöst. Det är för
jordens folk en levande predikan av den sanningen:
»Vad människan sår, det skall hon ock skörda.» Och
i fall vi svenskar trampa Guds bud under fötterna,
särskilt det fjärde budet, i fall gudsförakt och
kärlekslöshet, laglöshet och självsvåld få överhand, då skall
domen komma också över oss. Mycket ha vi i det
stycket att bekänna och avbedja.
Böner så varma Alla vi förena:
Döm ej oss arma, Såsom vi förtjäna!
Gud, dig förbarma! Av din nåd allena
Bida vi räddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
