Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangelium - Tron på Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Tron pä Gud.
natt; men hans öga hade öppnats, han hade fått sin
syn. Nu såg han, vad han aldrig förut sett:
"Sin Fader Sonen lydig var,
Kom till mig här pä jorden.
I mänskligheten uppenbar,
Är han min broder vorden.
Sin kärlek ville han bete
Och frälste mig från allt det ve,
Som jag förskyllt att lida." (Sv. ps. 46: 5.)
Likasom en gång invånarna i Nasarets synagoga fick
han sätta sig ned och lyssna till de nådefulla ord, som
gingo av Jesu mun: »Herrens Ande är över mig, ty han
har smort mig. Han har sänt mig till att förkunna
glädjens budskap för de fattiga, till att predika frihet
för de fångna och syn för de blinda, ja, till att giva de
förtryckta frihet och till att predika ett nådens år från
Herren.»
Detta glädjens budskap om nåden och sanningen,
som kommo genom Jesus Kristus, det blev kraften i
Luthers följande liv. Han förstod icke blott, vad lagen
är, utan ock vad evangelium, innebär.
Om, Jesu, på min vandringsstig
Ditt dyra ord ej leder mig,
Min själ av natt omgives,
Och mitt begär Likt böljan är,
Som utav vädret drives.
Men av ditt evangelium
Går ljuset upp i mörkrets rum:
Vid denna morgonstjärna
Ditt råd jag ser, Din nåd tillber
Och gör din vilja gärna. (Sv. ps. 145:1, 2.)
Tron på Gud.
I fall ett litet barn sent en kväll skall gå genom en
mörk skog, så är det icke att undra på om det bävar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
