Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndernas förlåtelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
214
Syndernas förlåtelse.
Syndernas förlåtelse.
Allt var förändrat för den förlorade sonen. Men
han hade dock under sin uppväxttid och än mera under
den tid, han levat fjärran från hemmet, kommit så bort
från faderns kärlelc, blivit så främmande för faderns
tankar och önskningar, att det nog kunde komma
tillfällen, då han stod frågande och undrande inför faderns
bud och befallningar. Och nog kunde det hända, att
han av okunnighet eller obetänksamhet gjorde sådant,
som hans fader icke tyckte om. Ibland kunde han säga
något, som fadern måste ogilla — han använde kanske
något fult ord, som han vant sig vid, men som sårade
fadern. Han kunde handskas ovarsamt med något av
faderns egendom. Han var ibland alltför fordrande i
förhållande till tjänarna. Han blev kanske förargad på
sin äldre bror, som gick där tyst och stel som fordom,
ja, rent av förbittrad över faderns överseende kärlek.
Först småningom blev det klart för honom: det och det
önskar min fader att jag skall göra; så och så vill han
att jag skall gå till väga. Han hade mycket att lära
och mycket att lära sig av med.
Och faderns tålamod var stort, lika stort som hans
kärlek, då han tog den förlorade sonen emot. Dagligen
och rikligen lät han honom erfara sin faderliga huldhet.
Dagligen och rikligen skänkte han honom allt, vad han
för sitt uppehälle behövde. Dagligen och rikligen gav
han honom den hjälp och ledning och fostran, som var
honom av nöden.
Med varje dag kände sonen allt djupare, hur
oförtjänt all denna godhet var. Men i faderns kärlek ägde
han dock allt, vad han behövde både för det närvarande
och det kommande.
På samma sätt handlar Gud med oss dag för dag,
om vi i uppriktig ånger och tro hålla oss till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
