Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den dagliga bättringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Den dagliga bättringen. 272
allt, som oroade. Vad skulle han därför göra var gång,
han gjort något orätt? Jo, gå till far och ärligt tala
om det och försöka att nästa gång taga sig bättre till
vara. Och när han gjorde detta, när han ärligt bekände
allt för far och fick hjälp av honom mot det onda, då
kände han dag för dag allt djupare: »Hur skulle det
gå för mig, om jag inte hade far?» Han lärde allt mer
känna sitt beroende av honom och sitt behov av hans
hjälp. En innerlig tacksamhet till fadern fyllde allt
mer hans själ. Och frågade någon: »Vem har du att
tacka för att du har det så bra och att det går dig så
väl?» så tvekade han icke att bekänna: »Det är far,
ingen annan än far!»
Trots barnets fel och fall blev sålunda förhållandet
mellan fadern och barnet fortfarande gott. Det levde
dagligen i faderns förlåtande godhet och sökte att allt
mer vara honom till behag.
Just sådant kan och bör förhållandet vara mellan
oss och vår Gud. Dagligen böra vi gå fram till honom
med vår synd och brist och mottaga hjälp och kraft.
Vi känna då allt mer, att vi icke kunna leva utan vår
Gud och Frälsare. Det blir oss en glädje att bekänna
inför världen — med ord och framför allt med
gärning —, att vi höra honom till. Så leva vi i en daglig
bättring och en daglig syndaförlåtelse.
Till dig allena, Jesu Krist,
Mitt hopp står här på jorden.
I all min våda, sorg och brist
Är du min tillflykt vorden.
Du är till mänskors frälsning sänd;
Förutan dig är ingen känd,
Som kan av nöden hjälpa mig:
Jag flyr till dig,
Du kan, du vill förlossa mig. (Sv. ps. 194:1.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
