Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Döpelsens nåd kan förloras - Avfall från Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Avfall från Ghud.
273
Döpelsens nåd kan förloras.
Det kan ibland inträffa, att fattiga och övergivna
barn, som av goda människor upptagits och hos dem
erhållit vård, rymma ifrån dem. Så skedde tyvärr med
den gosse, vi förut berättat om. Dragningen till den
omgivning, där han först växt upp, den medfödda lusten
att få löpa omkring fri från alla band — den lusten
blev honom till sist övermäktig. En afton smög han
sig i väg från det hem, som i flera år skänkt honom
huld och skydd, och begav sig ut i världen, där han
inom kort råkade på villospår.
En liknande fara hotar oss alla, som genom dopet
kallats att vara Jesu lärjungar. Det går lätt att förlora
döpelsens nåd. Det finns många, många, som en gång
hört Gud till och varit hans lydiga barn, men sedan
övergivit honom och gått vilse i världen. Därför må vi
bedja:
"Lät ingen lust, ej heller nöd
Så stor mig nånsin hända,
Att, fast det gällde liv och död,
Den kan mig från dig vända!
Låt ingen ting mig bli så kär,
Som mig kan från dig draga
Och kan försvaga
Mitt hjärtliga begär
Att endast dig behaga!" (Sv. ps. 208:4.)
Avfall från Gud,
Men hur kunna vi då veta, om det gått oss så illa,
att vi förlorat döpelsens nåd?
Ja, när var det, som den där gossen förlorade sin
ställning såsom barn i det rika och goda hemmet? Det
skedde, när han upphörde att ge akt på faderns ord,
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
