Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter - IV. Kärlekens urval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
LIFS LIN JER
skön som helst. En sådan man tillhör många kvinnor, med villkor
att han gör dem till mödrar för det kommande släktet. Man skall
möjligen en gång bevisa att de makar, som älska hvarandra, alstra
bättre barn än de, som ej göra det. Men man skall ej kunna bevisa
att de män och kvinnor, som duga för monogamien, därför alstra
de bästa barnen! Detta skulle nämligen innebära att endast då vore
kärleken mellan en man och en kvinna äkta, när den bestämmer
dem för monogami. Men denna sats strider tillsvidare mot all
erfarenhet.» För den vidare utvecklingen af denna tankegång se
Po-litisch-anthropologische Bevue, första årgången (1902) och andra
årgången, artiklarna: Zuchtwahl und Monogamie; Die Aufsteigende
Entwicklung des Menschen; Entwieklungsmoral; Sexuales Ober- und
Unterbewusstsein af prof. dr Christian Ehrenfels. Med hänsyn till
det sätt på hvilket diskussionen i dessa ämnen plägar föras, torde
böra nämnas: att professor E. ej endast är en känd vetenskapsman
utan äfven lyckligt engift och familjefar. Det är således icke
personliga erfarenheter, som fått uttryck i hans åsikt!
6) I vår litteratur har Ellen Iclström i romanen Thorild och
Louise behandlat ett liknande problem. Så äfven Helene Böhlau
i en novell, Muttersehnsucht (Se Sommerbuch).
7) Se — utom Darwins arbeten — till exempel Geddes’ och
Thomsons Evolution of sex; Sicard: l’Evolution sexuelle dans
Vespece humaine; Bölsche: Liebesleben in der Natur; v.
Hart-mann: Philosophie des TJnbewussten; Letourneau: VEvolution du
mariage. Geddes yttrar bl. a. att kärleksurvalet bland djuren kan
visa sig så subtilt, så beslutsamt individuellt att det endast kan falla
en pedant in att neka att det här är fråga om kärlek i ordets
mänskliga mening.
8) En belysning af ett sådant urval ger t. ex. H.
Dries-man i Kulturgeschichte der Basseninstinkte. Han betonar att
ingen ras varit i stånd att skapa en kultur utan tillsats af
främmande blod. Ingen ras kan intränga i en annans lifsåskådning
och öfvertaga dess andliga odling annat än genom en verklig
blodblandning. Resultatet af en sådan korsning blir beroende på
beskaffenheten af blodet hos de olika raser, som på detta sätt träda
i förbindelse med hvarandra. Förf. betonar betydelsen af den
kvinnliga partens kvalitet, godheten af moderns blod. Äfven
Chamber-lain medger ju att en ädel ras uppstår genom förutgående
korsning af skilda stammar men att korsningen sedan måste följas af sträng,
länge fortgående inafvel, stundom uppfriskad genom nytt, men alltid
befryndadt, blod. Driesman framhåller att den germanska rasen
nu förlorar sin egenart, framför allt på grund af den germanska
kvinnans instinktiva förkärlek för den »intressantare» romanska
eller slaviska mannen.
Det faktum att en stark lidelse uppstår mellan genom
härkomst eller samhällsställning vidt skilda personer, måste
emellertid innebära att detta torde gynna stegringen af släktet, ehuru ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
